Matstress vid komjölksallergi - Allergia

Matstress vid komjölksallergi

Familjer där barn har komjölksallergi är betydligt mer stressade av kost- och näringsfrågor än familjer med friska barn – och matstressen kvarstår även när allergin växt bort. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin och Närhälsan i Göteborg.

I Sverige är komjölk den vanligaste orsaken till allergi och överkänslighet hos barn. Samtidigt är komjölk ett baslivsmedel, varifrån ett växande barn hämtar ungefär 22 procent av sitt energibehov och ett stort antal näringsämnen.
Att ta bort alla mjölkinnehållande livsmedel i ett barns kost och ersätta dem på rätt sätt är därför både svårt och viktigt – inte minst under barnets första levnadsår.
Doktoranden Andrea Mikkelsen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling intervjuat drygt 300 barn och familjer som sökt för mjölköverkänslighet vid Närhälsans barnmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän. Studierna visar att familjer med mjölköverkänslighet känner en betydligt större stress och påverkan i vardagen än familjer med barn som inte är överkänsliga.
–– Kostbehandlingen påverkar både barnet och dess familj, samtidigt är vården som ges dessa barn under denna känsliga period i livet ofta inte optimal, säger Andrea Mikkelsen, till vardags legitimerad dietist och specialist på barnhälsovård.

Mjölkallergiskolan sparar tid

Anmärkningsvärt nog visar studierna att stressen kring kost- och näringsfrågor kan kvarstå även sedan barnet växt ifrån sin allergi.
–– Vi hade väntat oss att stressen skulle minska när barnet inte längre har någon begränsning i sin kost. Istället ser vi att den negativa påverkan kvarstår och att mat fortsätter att vara något jobbigt, med svårigheter att lära sig äta ny mat, brist på variation, ””matkrångel”” och så vidare, säger Andrea Mikkelsen.
Andrea Mikkelsen har i samarbete med Närhälsan utvecklat och utvärderat en så kallad ”mjölkallergiskola”, som ger drabbade familjer stöd och utbildning. Utvärderingen visar att mjölkallergiskolan både tillgodoser familjernas behov av information, är administrativt lättarbetad och sparar tid. Arbetsformen sprids nu över Sverige – men fortfarande saknas resursen på många barnmottagningar.
Avhandlingen har också undersökt hur bra familjer är på att följa generella kostråd. Andrea Mikkelsen är generellt positiv till resultaten, med undantag för förstagångsföräldrar och familjer med invandrarbakgrund som i betydligt lägre utsträckning följer råden.
–– Vi ser också att familjer där barn har anlag för mjölkallergi ger barnet mjölkinnehållande bröstmjölksersättning, trots att Barnläkarföreningen avråder från detta. Min slutsats är att vi bör rikta mer uppmärksamhet till familjer med invandrarbakgrund, förstagångsföräldrar och barn som har en ärftlig benägenhet att utveckla allergisk sjukdom.