Mat – en knivig fråga

Intresset för mat är i dag större än någonsin. Vi köper kokböcker, tittar på matlagningsprogram och lagar mat som aldrig förr. Maten står för mycket av det vi tycker är viktigt i livet – som njutning, välbefinnande och gemenskap. Men den är också en av de vanligaste orsakerna till allergi och överkänslighet och kan ge upphov till allt från klåda och magproblem till livshotande reaktioner.
Vad är det då som gör att en del av oss reagerar på helt naturliga ämnen som mjölk, ägg, nötter och gluten? Ja, det beror helt på vilken typ av allergi eller överkänslighet det handlar om.
– Man kan säga att när immunförsvaret är inblandat i reaktionen på ett födoämne handlar det om födoämnesallergi. Om immunförsvaret inte reagerar alls kallas det för en icke-allergisk födoämnesöverkänslighet. Då kan reaktionen i stället bero på till exempel enzymbrist, säger Anna Undeman Asarnoj, barnläkare vid lung- och allergimottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare vid Karolinska institutet.

Allergi eller överkänslighet?
När det gäller födoämnesallergi är det framför allt proteinerna i maten vi reagerar på. De födoämnen som oftast framkallar allergiska reaktioner är komjölk, ägg, jordnötter och nötter, enligt Anna Undeman Asarnoj. Bland barn är de vanligaste allergierna mjölk- och äggallergi.
Allergi eller överkänslighet? Det som händer i kroppen vid en födoämnesallergi är att immunförsvaret börjar bilda antikroppar mot ett ämne som det kommit i kontakt med. Du har då blivit sensibiliserad. Nästa gång kroppen kommer i kontakt med det ämnet uppstår en allergisk reaktion och du kan få symptom som till exempel klåda i munnen, nässelutslag eller astma. När antikropparna som bildas i blodet är så kallade IgE-antikroppar kallas allergin för IgE-medierad allergi och ofta ger denna typ av allergi utslag på allergitester. Födoämnesallergi där det inte bildas några IgE-antikroppar kallas icke-IgE-medierad allergi.
– Då är det i stället andra mekanismer som ligger bakom reaktionerna. Många barn med mjölkproteinallergi kan ha den här typen av allergi och symptomen kommer då ofta från mag- och tarmkanalen. Eftersom allergin inte alltid syns på ett allergitest får man diagnostisera den genom att utesluta ämnet man reagerar på ur kosten en tid för att se om det blir bättre, säger Anna Undeman Asarnoj.

Flytande gränser
När en person får symptom av ett födoämne utan att immunförsvaret alls är inblandat handlar det alltså om en överkänslighet. Ibland är det lätt att ta reda på vad överkänsligheten beror på – som att brist på ett visst enzym i tarmen kan orsaka laktosintolerans. Men det är inte säkert att vi vet exakt vad orsaken är och gränserna mellan överkänslighetsreaktioner och allergiska reaktioner är ofta ganska flytande.
Laktosintolerans ovanligt bland barn. En födoämnesöverkänslighet som är mycket ovanlig bland barn är laktosintolerans. Ändå är det inte helt ovanligt med barn som äter laktosfritt på förskolan. Det visade bland annat en enkätundersökning som gjordes på landets förskolor för några år sedan, där drygt 3 procent av barnens föräldrar hade uppgivit att barnen var laktosintoleranta.
– Det här är ett stort problem för barnläkarna, som får ta emot många föräldrar som säger att deras barn mår bättre av att utesluta mjölk. Visst stämmer det att komjölk inte är lika lätt för magen att ta hand om som till exempel vatten, men det behöver inte betyda att barnet inte tål mjölk.

Andra orsaker
I stället kan det finnas andra orsaker till barnets magproblem, menar Anna Undeman Asarnoj. Orsaker som i värsta fall blir outredda, till exempel mjölkproteinallergi eller celiaki. Bland vuxna är laktosintolerans vanligare, eftersom förmågan att bilda det enzym som behövs för att bryta ner laktos kan minska med åldern. Men de flesta människor med svenskt ursprung behåller förmågan och blir alltså inte laktosintoleranta.
Inte heller glutenintolerans, eller celiaki som det oftast kallas i dag, är en egentlig allergi. Även om immunförsvaret är inblandat även här räknas celiaki i stället som en kronisk, så kallad autoimmun sjukdom. När en person med celiaki äter gluten skadas tarmluddet i tunntarmens slemhinna och förmågan att ta upp viktiga näringsämnen förstörs. Celiaki räknas i dag som en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, men mycket pekar på att också allt fler vuxna får diagnosen.

Miljön påverkar
Orsakerna då? Vad är det som gör att vi blir födoämnesallergiska och vilka ligger i riskzonen? Enligt Anna Undeman Asarnoj talar det mesta i forskningen för att de allergier vi lider av i västvärlden i stort sett faktiskt håller på att plana ut. Detta gäller dock inte födoämnesallergierna. I stället visar flera studier på att dessa allergier ökar i områden som Europa, USA och Australien. Då och då dyker det till och med upp nya matallergier som vården inte hört talas om innan. Ett exempel är diagnosen köttallergi kopplad till fästingbett, som ett flertal människor i Sverige fått under de senaste åren.
– Det är förstås svårt att mäta förekomsten av födoämnesallergier, eftersom undersökningarna ofta bygger på människors egna upplevelser och de tester som finns är osäkra. Men mycket pekar ändå på att matallergierna verkar öka och det tyder i så fall på att det är någon typ av miljöfaktor som ligger bakom, säger hon.
Det har fått forskarvärlden att komma till en hel del nya insikter. Till exempel är den tidigare uppfattningen att gravida och småbarn bör undvika att äta vissa saker för att förebygga allergi i princip helt borta i dag.
– Tidigare var det ett väldigt fokus på riskfaktorer, men nu tittar man mer på så kallade friskfaktorer – faktorer som kan fungera skyddande. I en studie som publicerades nyligen såg man till exempel att barn med stor risk att utveckla allergi fick jordnötsallergi i mindre utsträckning om de regelbundet åt jordnötsinnehållande snacks jämfört med om de enbart åt vanlig kost, säger Anna Undeman Asarnoj.
Klart är i alla fall att ärftliga faktorer har mycket stor betydelse för risken att utveckla födoämnesallergi, särskilt om båda föräldrarna är allergiska. Det behöver dock inte betyda att barnet får samma allergi som sina föräldrar – eller ens blir just födoämnesallergiskt.

Laktosintolerans är ovanligt bland barn

Viktigt att få diagnos
Eftersom det finns många olika orsaker till allergi och överkänslighet mot mat ser också möjligheterna att kunna behandla besvären olika ut. Först och främst är det viktigt att få en diagnos, menar Anna Undeman Asarnoj. Rätt diagnos är nämligen en förutsättning för att behandlingen ska fungera.
– Den nya typ av diagnostik som finns i dag är mer förfinad än tidigare och innebär att man kan testa varje protein för sig i ett allergiframkallande födoämne. Om man vet exakt vad det är en person reagerar på kan man i bästa fall skräddarsy behandlingen efter detta, säger Anna Undeman Asarnoj.
Själv har hon studerat allergi mot jordnötter. Genom att undersöka vilken typ av protein en jordnötsallergisk person reagerar på har hon kunnat skilja ”äkta” allergi mot jordnötter från korsallergi mot björkpollen. Detta har lett till att många barn som tidigare tvingats undvika jordnötter nu kan äta dem utan att riskera livshotande reaktioner.
De förfinade testerna görs när man vill utreda allergier närmare. Annars använder sig läkaren oftast av ett pricktest eller ett blodprov för att kunna ställa diagnos när det gäller allergi mot till exempel nötter, mjölk och ägg. Vid så kallade icke-IgE-medierade allergier – allergier som inte syns på de vanliga testen – ställs i stället diagnosen genom att utesluta och senare introducera födoämnet i kosten. För celiaki ställs diagnos genom blodprov och en tarmbiopsi som tas med hjälp av gastroskopi, medan laktosintolerans utreds genom att patienten får utesluta mjölkprodukter under en tid. På vuxna görs ibland också ett gentest och en så kallad laktosbelastning.

Kan växa bort
Sannolikheten för att en matallergi ska växa bort eller försvinna med tiden beror helt på vilken typ av födoämne det handlar om. Den som varit nötallergiker sedan barndomen kan ibland ha kvar allergin hela livet, medan mjölk- och äggallergi ofta växer bort.
– Det som händer då är att kroppen utvecklar en tolerans som gör att man försiktigt kan ta tillbaka mjölk eller ägg i kosten igen. När det gäller den här typen av allergi är det alltså bra att börja exponera kroppen för det den tidigare inte tålt, men först när man märker att allergin är på väg att växa bort, säger Anna Undeman Asarnoj.
För att upptäcka om kroppen är redo att börja utveckla tolerans brukar läkare ta regelbundna allergitester och när antikroppsnivåerna sjunkit tillräckligt kan man ofta försiktigt börja äta födoämnet enligt ett speciellt schema. Detta gäller främst de vanligaste formerna av mjölk- och äggallergi, som enbart ger lindriga reaktioner. Har det förekommit svårare reaktioner testar man födoämnet på sjukhus eller en barnläkarmottagning första gången innan man börjar introducera det i kosten.
Det har också pågått en hel del försök som handlar om att lära kroppen utveckla tolerans, till exempel när det gäller svår mjölk- och jordnötsallergi. Detta kallas oral immunterapi och innebär att en person under kontrollerade former får små doser av det ämne hon eller han är allergisk mot. Men resultaten har varierat kraftigt från person till person och metoden har därför inte ansetts vara helt säker. På Sachsska barnsjukhuset i Stockholm pågår i stället försök med oral immunoterapi där allergiker får genomgå samma behandling men i skydd av sprutor som tar bort IgE-antikropparna som bildas i kroppen. På så sätt minskar risken för allvarliga reaktioner.
– Problemet med den här behandlingen är att den är fruktansvärt dyr, men om studien som pågår visar att den faktiskt fungerar är det revolutionerande för allergiforskningen. Det vore jätteskönt för alla födoämnesallergiker om deras allergier skulle visa sig gå att behandla.

Uteslut ingenting i onödan

Experimentera inte
Toleransutveckling är ingenting man bör experimentera med själv, menar Anna Undeman Asarnoj. De som är svårt allergiska eller överkänsliga mot ett födoämne mår bäst av att utesluta detta ämne ur kosten fram till att allergin visar tecken på att växa bort, som i fallet med mjölk- och äggallergi. För människor med celiaki gäller det att undvika gluten livet ut. Men för den som bara har lindriga besvär av sin allergi är rådet numera att först och främst känna efter hur kroppen reagerar.
– Tidigare har man sagt att man strikt ska undvika det man är allergisk mot, men det har lättats lite på den principen. Om man till exempel får eksem av ett födoämne men lyckas hålla eksemet under kontroll med hjälp av en kräm, då är det inte nödvändigt att utesluta ämnet ur kosten.

Korsreaktioner
Om man får väldigt lindriga besvär av ett visst födoämne, som kli i munnen, kan det också handla om en korsreaktion. Det är en reaktion som hänger ihop med pollenallergi och som gör att man reagerar mot sådant som råa morötter, råa äpplen, hasselnötter eller, som tidigare nämndes, jordnötter. Då är det inte farligt att äta dessa födoämnen. Om något så kan man faktiskt lära sig att tåla ämnena bättre, menar Anna Undeman Asarnoj. Detta gäller dock just korsreaktioner som kommer från pollenallergi och inte allergi mot till exempel mjölk och ägg.
Till sist – vart vänder man sig om man misstänker att man drabbats av födoämnesallergi?
– Till vårdcentralen för vidare utredning eller till barnläkare om det gäller barn. Det är viktigt att inte börja utesluta något ur kosten i onödan utan att först ha gjort en ordentlig allergiutredning. Det kan försvåra framtida utredningar och göra att andra möjliga orsaker till problemen inte blir utredda, säger Anna Undeman Asarnoj.