Laktosintolerans feldiagnosticeras hos barn

Många barn med magbesvär får diagnosen laktosintolerans helt i onödan. Tester som görs visar bara barnets benägenhet att utveckla laktosintolerans i vuxen ålder. Istället missar man ofta den verkliga orsaken till problemen.

Mjölk är en viktig del av kosten under barnens tidiga år. De flesta barn tål också att dricka mjölk upp till åtminstone femårsåldern. Därefter minskar produktionen av enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksocker, laktos, i tarmarna. Det gör att cirka sjuttio procent av världens befolkning senare i livet får besvär när de dricker mjölk. Det är ett normaltillstånd som är direkt kopplat till evolutionen.
– Det har att göra med att det inte är bra att amma sitt barn för länge. Efter ungefär sex månader måste barnet börja äta annan mat. Annars riskerar det att bli undernärt och få brist på ämnen som exempelvis järn. Att barn fick ont i magen om de ammades för långt upp i åldrarna blev en gång i tiden helt enkelt en överlevnadsfördel, säger Peter Grimheden, specialistläkare på barnmottagningen vid Södertälje sjukhus.

Fel kalla laktosintolerans sjukdom

För människor från norra Europa ser det dock lite annorlunda ut. Här har vi levt under karga förhållanden, som ofta lett till brist på mat under vinterhalvåret. Människorna har då istället börjat dricka kornas mjölk för att få näring. Detta ledde till att en genetisk mutation uppstod för cirka 10 000 år sedan. Den gör att nordbor i större utsträckning kan dricka mjölk även i vuxen ålder. I Sverige handlar det om drygt 95 procent av befolkningen. Detta har gjort att laktosintolerans ses som ett onormalt tillstånd och klassas som en sjukdom i Norden.
– I själva verket är det vi som tillhör undantagen. Vår arvsmassa har ändrats så att vi ska kunna dricka mjölk, vilket tidigare var nödvändigt för vår överlevnad. Utifrån våra normer kallas laktosintolerans därför ofta för en sjukdom, vilket är fel. Det gör också att diagnosticeringen ofta blir felaktig, fortsätter Peter.

Vanligt att fel prover tas

När man talar om laktosintolerans skiljer man på primär och sekundär. I hela världen är primär vanligast och visar på det genetiska anlag som gör att kroppen minskar produktionen av laktas under uppväxten. Sekundär laktosintolerans är däremot ett symtom på en bakomliggande sjukdom, som gör att slemhinnorna i tunntarmen förstörs så att laktos inte kan brytas ner. Det kan till exempel handla om glutenintolerans eller Crohns sjukdom. Även så kallade funktionella mag-tarmsjukdomar som överkänslig tarm (även kallat IBS, Irritable Bowel Syndrome) kan ge laktosintolerans som symtom, trots att slemhinnan i det fallet inte bryts ner. Primär och sekundär laktosintolerans blandas ofta ihop, vilket leder till att barn får en felaktig diagnos. Enligt Peter tar många läkare ofta fel prover när barn kommer in med magproblem.

Nöj er inte med att bara få resultat av ett blodprov

– Det som oftast sker är att man tar ett blodprov som visar om barnet har den gentyp som orsakar primär laktosintolerans. Detta test är dock irrelevant för barn under femton års ålder, eftersom det bara visar om de kommer att utveckla laktosintolerans som vuxna. Det kan aldrig förklara varför små barn har ont i magen. Det går inte att ange exakt ålder när primär laktosintolerans börjar ge symtom, det är olika för olika människor. Men före puberteten är symtom sällsynta.

Leder till bristsjukdomar

Resultatet av en felaktig diagnos kan bli att föräldrarna får rådet att ge sina barn en laktosfri kost. Om barnet har en sekundär laktosintolerans, som orsakas av en bakomliggande sjukdom, så kommer det då förmodligen att må lite bättre. Men den bakomliggande sjukdomen finns ändå kvar. En felaktig sjukdomsbestämning leder alltså till att diagnosen av den verkliga sjukdomen försenas och att barnet inte får rätt mat eller behandling.
– En annan tänkbar orsak till barnets problem är mjölkallergi. Hos små barn är detta en vanligare orsak än de flesta tror och den förväxlas tyvärr lätt med laktosintolerans. Ofta nöjer man sig dock med att ta ett blodprov som visar på primär laktosintolerans och glömmer så att säga bort att det kan finnas andra orsaker till problemen. Det kan leda till att barnet får fel kost, som i sin tur leder till bristsjukdomar eller att barnet inte växer ordentligt, säger Peter.

Inte ta blodprov på små barn

Många föräldrar nöjer sig också med att läkaren ger beskedet primär laktosintolerans efter ett blodprov. Men det ska man inte göra enligt Peter. Det är bättre att ställa krav och begära att ens barn utreds vidare. Det är inte minst viktigt för att man tidigt ska kunna utesluta att barnets problem beror på andra sjukdomar.
– Jag vill också uppmana läkarkåren att inte ta blodprov för laktosintolerans på små barn. Det ger inte någon relevant information, utan visar bara hur barnet kommer att tåla mjölk som vuxen. Man ska istället med några få undersökningar kunna se om det handlar om exempelvis mjölkallergi, glutenintolerans eller IBS. En felaktig diagnos leder till onödigt fysiskt och psykiskt lidande för barnet, som får fortsätta att ha ont i magen utan en korrekt förklaring, avslutar han.

Recept Niclas Samuelsson