Köttallergi – ett outforskat område

Det finns många som är allergiska eller överkänsliga mot olika typer av mat. Exakt hur många är svårt att säga, särskilt när det gäller vuxna. Bland barn och ungdomar räknar man dock med att mellan tio och femton procent har någon form av matöverkänslighet. Mjölk, soja, fisk och ägg är födoämnen som ofta orsakar allergiska reaktioner. Mindre känt är kanske att man även kan reagera på kött i olika former.

Precis som med många andra allergier är det svårt att säga hur många människor som får allergiska reaktioner när de äter kött. Det beror bland annat på att köttallergi är ett ganska dåligt utforskat område. Men det kan också bero på att det är svårt att koppla den allergiska reaktionen till just köttet. Hans Grönlund forskar kring allergier vid Karolinska Institutet i Stockholm.

– Köttallergi bör ses som en ovanlig allergiform med diffusa symtom. Man känner sig kanske lite lös i magen, men gör inte kopplingen till att det kan vara en allergi. När forskningen har kommit längre kanske vi ser att det är vanligare än vad vi tror i dag, säger han.

Kolhydrat misstänks orsaka problem

Vad det egentligen är som orsakar köttallergi är även det svårt att uttala sig om. De flesta allergier orsakas av att immunförsvaret reagerar felaktigt på proteiner, som till exempel finns i mat eller hudavlagringar hos pälsdjur. När det gäller kött är det dock inte säkert att det är proteiner som är problemet.

– Den forskning som finns visar att människor som reagerar på kött är känsliga mot något som kallas för alfa-gal. Det är ett kolhydrat som inte finns naturligt i människan. Efter en parasitinfektion eller ett fästingbett kan man utveckla så kallade IgE-antikroppar mot detta ämne. Djur som kor, får och grisar innehåller alfa-gal. När vi äter kött från dessa djur får vi i oss alfa-gal och kan då få en allergisk reaktion mot detta. Men det är bara en teori som vi arbetar utifrån. Det finns ännu inga klara samband, säger Hans Grönlund.

Symtomen för köttallergi till stor del individuella

Alfa-gal har hittats i de flesta djur som vanligen används som människoföda. Undantaget är marsvin, som ju dock inte är ett så vanligt matdjur i Sverige. I praktiken kan man alltså vara allergisk mot vilket kött som helst. De symtom som uppkommer vid köttallergi skiljer sig inte heller från de vid andra matallergier. Det kan handla om allt från klåda och utslag till allvarligare reaktioner.

– Vid behandling i USA av patienter med tjocktarmscancer har man märkt att en del av dem har fått allergiska reaktioner. De har alla behandlats med antikroppar som innehåller alfa-gal. Deras allergiska reaktioner uppträder dock lite senare än vid andra allergier. Det kan tyda på att det är andra mekanismer som styr. Men det kan lika gärna handla om hur behandlingen utförs, eftersom det tar längre tid för de allergiframkallande ämnena att komma ut i kroppen. Det finns egentligen ingen enhetlig bild av symtomen, utan de är till stor del individbaserade, fortsätter Hans.

Matallergier svåra att komma åt

Den som misstänker att han eller hon är allergisk mot kött får gå igenom samma typ av utredning som andra allergiker. Man får bland annat prova att utesluta vissa saker ur kosten för att försöka komma fram till vad det är som orsakar problemen. Den bästa behandlingen är precis som för andra födoämnesallergier att undvika det man reagerar på.

– Det finns tyvärr inga behandlingsmetoder eller läkemedel som fungerar till fullo i dag. Den som har utvecklat en allergi får leva med den så gott det går. Födoämnesallergier är på något sätt svårare att komma åt än till exempel pollen- eller pälsdjursallergi, som orsakas av ämnen som kommer in i kroppen via luften. Matallergier orsakas av processer som sker inne i tarmsystemet, vilket gör dem svårare att undersöka. Dessutom är födoämnesallergier generellt sett ett eftersatt område. Det satsas helt enkelt inte tillräckligt på forskning kring dem, säger Hans Grönlund.

Nya verktyg ger svar – och väcker frågor

En annan sak som försvårar forskningen kring just köttallergi är att det är svårt att få tag i patienter att forska på. Som jämförelse kan nämnas att ungefär var tionde allergipatient har pälsdjursallergi, vilket gör det enklare att forska om. Det har skett forskning kring köttallergi tidigare, men att få fram bra resultat är alltså svårt. Hans Grönlund ser dock en ljusning.

– Det tillkommer nya verktyg hela tiden. Det gör att vi får reda på mer och mer om sjukdomen. Vi kan också börja ställa oss nya frågor. Som till exempel vilka kopplingar köttallergi har till andra allergier och varför man överhuvudtaget reagerar på kött. Det finns många frågor att få svar på och forskning pågår, säger han avslutningsvis.

Text Niclas Samuelsson

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php