Korsallergi ofta bakom selleriallergi

Många pollenallergiker är också allergiska mot någon form av mat. Den som är allergisk mot björk- eller gråbopollen kan till exempel reagera på selleri. Selleriallergi är i vissa delar av Europa en av de vanligaste pollenrelaterade allergierna.

En studie visar att 91 procent av alla som är allergiska mot selleri även är björkpollenallergiker och att 64 procent är allergiska mot gråbopollen. Selleriallergi kopplad till björkpollen är vanligast i centrala och norra Europa, medan korsreaktioner på grund  av gråbopollenallergi mest förekommer i Sydeuropa. Det är proteiner i sellerin som orsakar allergin. Några av dessa liknar de proteiner som finns i björk- eller gråbopollen. De som liknar björkpollenproteiner är värmekänsliga. Det betyder att proteinets struktur förstörs när det hettas upp, så att allergiantikropparna inte känner igen det. En del björkallergiker kan därför äta selleri i tillagad form.
– Många som får korsreaktioner på grund av björkpollenallergi kan äta selleri i grytor och soppor. Det protein som är besläktat med gråbo tål dock i regel upphettning och förstörs inte. Gråbopollenallergiker som får symtom av selleri måste därför i vissa fall utesluta det i alla former. Det finns även andra grönsaker och kryddor som tillhör samma botaniska familj som selleri, exempelvis morot, palsternacka, dill och persilja. En selleriallergiker kan reagera även på dessa saker, säger Johanna Åkerström, dietist på allergimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Fysisk ansträngning kan förvärra symtomen

Vanliga symtom vid selleriallergi är klåda i munnen, svullnadskänsla i halsen eller kontakteksem. Vuxna och tonåringar kan även få nässelutslag. Det har också förekommit fall av riktigt svåra reaktioner, så kallad anafylaxi. Johanna berättar att allergin i vissa fall kan förvärras av fysisk ansträngning.
– Man har sett att personer som i vanliga fall kan äta selleri trots att de har allergiantikroppar för det, kan få anafylaxi om de anstränger sig i samband med intag. Det kallas ansträngningsutlöst födoämnesberoende anafylaxi. För dessa personer brukar man rekommendera att vänta fyra timmar innan de anstränger sig efter att ha ätit selleri. Tillståndet är dock ovanligt och det finns få studier kring detta.

Se upp med kryddblandningar

I matlagning är rotselleri och stjälkselleri vanligt och används ibland råa i sallader. Rotselleri används också i grytor, såser och soppor. Torkad selleri och sellerifrön finns dessutom ofta i kryddblandningar och buljong, något som kan ställa till problem för allergiker. Men hur man reagerar och på vilka mängder är individuellt.
– Man får sällan i sig så stora mängder selleri från en kryddblandning, så många klarar det. Sellerikrydda innehåller dock mycket högre proteinhalt än rå rotselleri, så även en liten mängd kan ge reaktioner. Därför får man vara försiktig med kryddblandningar om man tidigare har fått svåra symtom. Selleri finns med på den så kallade allergenlistan, en förteckning över livsmedel som ofta orsakar allergiska reaktioner. Det innebär att selleri alltid måste skrivas ut i en innehållsföreteckning, även om det är en del av en kryddblandning, säger Johanna.

Laborera inte själv vid svår allergi

Det går att undvika selleri för den som är allergisk. Precis som vid alla andra matallergier är det viktigt att läsa innehållsförteckningen noga innan man äter eller tillagar något. Då är det givetvis en fördel att selleri alltid måste märkas ut. Svårare är det att kontrollera vad man får i sig när man går på restaurang. Men då kan man alltid ringa i förväg och förvarna om att man inte tål selleri, eller säga till personalen innan man beställer. Det är dock inte alla allergiker som behöver utesluta selleri helt ur kosten.
– Om man ska utesluta eller inte beror förstås på hur svåra reaktioner man får. Vid milda symtom kan man själv testa sig fram till hur mycket man tål. Många björkpollenallergiker kan ju till exempel äta selleri som är upphettad. Får man svårare symtom ska man dock inte laborera själv, utan söka sig till vården för en ordentlig utredning. Det är alltid svårt att uttala sig generellt om matallergier. Det måste alltid göras individuella bedömningar, säger Johanna avslutningsvis.

Text Niclas Samuelsson