Kejsarsnitt ökar risk för allergi

Ett radikalt grepp för att överföra moderns bakterier till barn födda med kejsarsnitt provas av forskare.

Barn som kommit till världen genom kejsarsnitt drabbas oftare av allergier än de som förlösts den naturliga vägen. Orsaken kan vara att de har en magrare bakterieflora i tarmen, visar en studie vid universitet i Sverige och Skottland.
Forskarna har följt utvecklingen av tarmfloran hos 24 barn i Östergötland och Småland upp till två års ålder, nio förlösta med kejsarsnitt och 15 den naturliga vägen genom vagina. De har använt en typ av molekylärbiologiska analyser som ger en bred överblick av de bakteriesläkten som finns i tarmen.
De som förlösts med kejsarsnitt hade under sina två första levnadsår en mindre mångfald i tarmfloran än de som fötts vaginalt. Särskilt tydlig var det inom gruppen Bacteroidetes, som enligt forskargruppens tidigare observationer är speciellt förknippad med skydd mot allergi. Därmed kan dessa barn löpa större risk att utveckla allergi, men även diabetes och irritabel tarm (IBS).
– Kejsarsnitt är ibland nödvändigt. Det är dock viktigt att både blivande mödrar och läkare är medvetna om att sådan förlossning kan påverka barnets hälsa, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet och en av författarna till artikeln.

Steril från början. Fram till födelseögonblicket är barnets tarm av allt att döma helt steril. Kolonisation av många olika bakterier tycks vara nödvändig för att immunsystemet under de första levnadsåren ska utvecklas och mogna. Om detta inte sker finns risken att systemet överreagerar mot ofarliga antigen i omgivningen, till exempel födoämnen. Barn som drabbats av sådan allergi löper en sex gånger förhöjd risk att utveckla astma i skolåldern.
Vid en naturlig förlossning utsätts barnet för bakterier i moderns vagina och ändtarmsöppning, en bra start på uppbyggnaden av barnets egen tarmflora. För dem som kommit till världen genom ett snitt i mammans buk får man i stället utveckla andra åtgärder.
– Kanske är det inte så bra med enbart amning i sex månader. Tidiga smakprov av vanlig mat kan stimulera till en ökad mångfald i tarmfloran, säger Maria Jenmalm.

Handgriplig insats. Ett mer radikalt grepp är nu på gång att prövas av forskare i Puerto Rico. I studien deltar ett antal gravida kvinnor vars vaginalflora screenats före deras planerade kejsarsnitt. Efter förlossningen tar barnmorskan en kompress med sekret från moderns vagina och smörjer in det i barnets ansikte. Hypotesen är att man på detta sätt kan tillföra de viktiga bakterierna till barnet. En liknande studie planeras i Sverige.
Förutom en större mångfald i tarmfloran hade de vaginalt förlösta barnen i Linköpingsstudien även högre blodplasmanivåer av ämnen kopplade till Th1-celler, en sorts ”chefsceller” i immunförsvaret som kan hämma allergiska immunsvar.

Tack för maten. Tarmfloran kan betraktas som kroppens största organ. I tunn- och tjocktarmen hos en vuxen människa finns minst tio gånger fler bakterier än celler i kroppen. Antalet arter hos en människa är över 100. De utnyttjar näringsämnen i det vi äter och tackar för maten med en rad gentjänster. Några av dem bildar till exempel antibiotikaliknande substanser som kan ta kål på andra, elaka bakterier.
Studien har genomförts med stöd av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.