Jag skäms när jag inte städar

Den här veckan har vi stor städvecka inför alla adventsfika och såklart jul. Dessutom; vår äldsta fyller strax fem och vi ska ha kalas så det bör vara lite allmänt fint, men även allergin spelar in, såklart. Jag skäms och känner mig som en kass allergi-barns-förälder när det städas för kass här hemma. Nån som kan relatera?

Under vinterhalvåret är vi, som dom flesta andra i Sverige, mycket mer inne än annars, vi har fler och större kläder i många lager, fler filtar och allting inomhus blir rörigare, stökigare och DAMMIGARE.

Vi har faktiskt tänkt åka och kolla på en sk allergi-dammsugare, (några tips?) men tills dess börjar vi med annat. Den här veckan till exempel, tillbringar Per och jag så mycket tid vi kan uppe på vinden. Vilken uppgift! Hur kan vår lilla familj ha samlat på sig sådana här SJUKA mängder saker?! (Mitt fel mest, jag erkänner.) Men nu ska det ÄNTLIGEN rådas bot på detta. Det ska återvinnas, skänkas, säljas och ges bort! Städas struktureras och styras upp.

Det känns redan underbart. För varje sak som försvinner blir det mer plats, mindre damm och lättare för både kropp och själ att andas. Varför har vi inte gjort detta tidigare? Vinden är antagligen steg ett av … typ …  100, men varje resa, även dom allra längsta, börjar med ett steg. Hehe. Lite hobbyfilosofi där.

Kram, Kitty. Samlaren. Den FÖREDETTA samlaren, menar jag. Såklart.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *