Ingen idé att känna skuld i efterhand

Kan något jag gjorde som gravid ha utlöst min sons allergier? Det är en fråga jag ibland ställt mig under stunder av magont, kolikskrik och plötsligt uppblossande hudutslag.
Det är inte en särskilt konstruktiv fråga, jag vet. För trots mängder av forskningsstudier vet vi fortfarande inte riktigt varför vi blir allergiska – utöver att det troligen är en kombination av arv och miljö.
Ändå pekar det mesta på att saker som händer under graviditeten har betydelse. Till exempel följer forskarna just nu 2 000 sjuåringar i Värmland för att ta reda på hur exponeringen av miljögifter under graviditeten påverkar utvecklingen av bland annat astma och allergi.

Oro på nätet
Det är förstås viktig forskning som kan bidra till att lösa några av allergivärldens allra svåraste gåtor. Men det kan också väcka funderingar hos oss som någon gång varit gravida. Kan den där penicillinkuren jag åt ha påverkat fostret? Har jag stressat för mycket? Använt för många konservburkar eller repiga teflonpannor? Ätit för lite eller för mycket fisk?

Kan min penicillinkur ha påverkat fostret negativt?

Och när man, precis som jag, nyligen fått sitt andra barn dyker frågorna givetvis upp igen. Allergi i familjen ökar nämligen risken för att även nästa barn ska bli allergiskt.
På nätet diskuteras det här med riskfaktorer och skuldkänslor livligt. Nyligen läste jag till exempel ett inlägg från en tjej i en Facebook-grupp för föräldrar med allergiska barn. Hon hade färgat håret mörkt när hon var gravid och var nu orolig för att de allergiframkallande ämnena i hårfärgen kan ha bidragit till hennes barns allergi. En annan tjej misstänker att antihistamintabletterna hon åt mot sin pälsdjursallergi orsakat sonens allergier och en tredje förebrår sig själv för att hon vaccinerat sig mot svininfluensan, ifall vaccinet skulle vara boven i dramat.

Ingen gemensam nämnare
Av de andra föräldrarnas kommentarer inser man dock snabbt att det inte går att hitta en enda gemensam nämnare till allas allergier. Några har färgat håret, andra inte. En del har vaccinerat sig mot svininfluensan, men inte alla. Vissa har ätit antihistamin, medan andra inte har gjort det. Det är helt enkelt svårt att dra några entydiga slutsatser utifrån enskilda människors upplevelser.
Och vad är egentligen poängen med att grubbla över sådant som redan är gjort? Precis som många i allergigrupperna konstaterar är vi föräldrar redan alldeles för snabba med att skuldbelägga oss själva för allt vi gör som eventuellt kan drabba våra barn. Inte bara under graviditeten, utan även under resten av uppväxten. Men finns det egentligen några föräldrar som är mer uppmärksamma och omsorgsfulla om sina barn än allergiföräldrar, med den ständiga pejl på omgivningen som följer med uppdraget?
Denna gång – som nybliven, trött tvåbarnsmamma – tänker jag låta forskarna ta hand om mitt ältande. Det innebär inte att jag tänker sluta ta till mig av nya rön kring kost och annat, men det tjänar faktiskt ingenting till att ha dåligt samvete i efterhand. Då lägger jag hellre tiden på annat. Som att testa nya recept på mjölk- och äggfria pannkakor till exempel. En utmaning som kräver full uppmärksamhet!

Recept Zandra Zernell