Hur mycket styr allergin din vardag?

Allergiapanelen berättar och tycker till om allmänna och aktuella frågor.

TomasLundbladTomas Lundbladh, 66 år, Linköping

– Själva har min fru och jag inga allergier, men våra barn som är vuxna nu, i synnerhet vår son som är 36 år nu – han är väldigt allergisk mot ägg och nötter. Men vi såg alltid till att ha matsäck med oss när vi var iväg på resor eller utflykter för att vara säkra på vad de fick i sig. Likaså bodde vi oftast på vandrarhem där vi själva lagade maten.
– Det har varit mycket läsande av innehållsdeklarationer när vi handlat. Vi lärde oss dock vilka livsmedel som gick bra. Vi hittade även en bagare som bakade bullar utan ägg, vilket var väldigt ovanligt då.
– Pannkakor, bullar, våfflor med mera bakade vi utan ägg – smakade minst lika bra som andra.

JesperPerssonJesper Persson, 19 år, Mellanfjärden

– För närvarande styr min allergi mig inte alls. Jag har genomgått en treårig behandling av min pollenallergi via små injektioner av allergen i armarna var sjätte vecka, så kallad hyposensibilisering. Denna behandling avslutades i december och redan under mitt första behandlingsår märkte jag av lindrigare symtom under våren och sommaren än jämfört med tidigare år. Dessa symtom har blivit allt lindrigare så pass att jag till och med har kunnat sluta att medicinera min allergi.
– Det är otroligt skönt att slippa allt vad pollen innebär. Från att ha gått från att nästan behöva stanna inomhus under somrarna till att exempelvis kunna sitta ner i nyklippt gräs är otroligt underbart.

AuroIngeRickingAuro Inge Ricking, 42 år, Hägersten

– Ganska mycket! Jag behöver daglig medicinering året runt. Det kostar pengar, tar tid och energi från roligare saker, och det påverkar min kropp. Men SHR går inte att medicinera bort, så jag tvingas bort från offentliga miljöer såpass mycket att det påverkar mig. Det händer att jag behöver gå av bussen på grund av parfym eller att någon har rökt. Och ibland sitter påverkan kvar i flera timmar, upp till ett dygn.
– Vanligt är att jag blir däckad av trötthet efter att ha påtvingats parfym eller andra kemikalier. Det påverkar relationer till människor omkring mig, till exempel kollegor som tar det personligt när jag informerar om att jag blir sjuk.
Arbetsplatser där många olika människor ”flödar”, som till exempel butik, är inte lämpliga för någon med SHR, det är begränsande att inte kunna välja jobb fritt!
– På grund av födoämnesallergi och histaminintolerans är det svårt för mig att äta ute, så jag kan inte vara helt spontan och behöver ha med mig matsäck. Det gör ont i axlar och nacke av att behöva bära med mat, ibland har en ju även annat en behöver kånka på.

ÅsaLiljedahlModdÅsa Modd Liljedahl, 44 år, Bollnäs

– Vårt mål har alltid varit att vår son ska kunna leva sitt liv utan att begränsas av allergierna. Det är en fin tanke att det skulle kunna vara så, men sanningen är naturligtvis att det handlar om en mängd anpassningar, oändligt många timmars planerande och riskbedömningar av alla möjliga tänkbara situationer som kan uppstå.
– Trots det finns det ju många faktorer vi inte kan kontrollera, och det gör ont i mig som förälder att se hur utmanande det kan vara att bli sjuk av saker som andra barn tar för givna.
Vårt medlemskap i astma- och allergiföreningen har alltid varit ett positivt inslag. Det betyder mycket för barnen att träffa andra som också är allergiska eller har astma. Att åka på läger och kunna delta på lika villkor gör underverk för självkänslan, och många är de föräldrahjärtan som berörts av barnens glädje över nyfunna vänner från olika delar av landet.
– Emils vardag påverkas mycket av allergierna men det styr inte hans liv. Så får det aldrig bli. Det ska vi se till.

LeenuHernejärviLeenu Hernejärvi, 61 år, Stockholm

– Allergin både styr min vardag i massor – och inte. Jag låter inte astman och allergierna hindra mig i den mån som det skulle bli – om jag inte såg till att min omgivning blir ”hanterbar”. Vill jag iväg på en restaurang eller pub kollar jag före att de inte har jordnötter. Vill jag umgås med vänner påminner jag de att inte använda doft. Vill jag träffa pälsdjursägande vänner gör jag det på andra håll och inte hemma hos dem.
– Eftersom jag vill kunna äta och fika frågar jag innan om de jag ska besöka kan ordna med min ”allergikost” eller om de vill att jag tar med. Men vill jag simma blir det knepigare då starkt klorerad bassängvatten sätter omedelbart igång astman. Så i väntan på saltrenade bassänger längtar jag till sommaren och dopp i havet.

Recept Enkät: Lena Granström