Hur allergisk är du? Blodprov avslöjar detaljer

En ny sorts allergitest visar hur starkt allergisk du är. Det kan också visa om din allergi har vuxit bort och om den är ”äkta” eller beror på en korsreaktion. Testet görs i dag främst av barnläkare och allergiläkare.

Ett allergen, som pollen, ägg eller nötter, består av olika proteiner eller komponenter som var för sig eller tillsammans kan orsaka en allergisk reaktion hos en person. Uppsalaföretaget Phadia har utvecklat en analysmetod där man kan mäta kroppens svar (allergiantikroppen IgE) mot enskilda komponenter.
Möjligheten att testa patienter med hjälp av allergenkomponenter, har funnits i svensk sjukvård i cirka två år och Magnus Borres, barnallergolog och medicinsk ansvarig på Phadia, är övertygad om att metoderna och behovet av analyserna har kommit för att stanna.
Patientens sjukdomshistoria, den kliniska reaktionen, tillsammans med förekomsten av IgE-antikroppar i blodet räcker oftast för att ställa diagnosen allergi. Men för att sedan kunna bedöma om ett barn har vuxit ur sin allergi, och exempelvis kan börja äta en kost igen som de helt har undvikit, måste det göras en så kallad provokation. Man ger då barnet små mängder att äta och ser hur långt barnet har kommit i sin toleransutveckling.
–– Genom att mäta nivåerna av specifika IgE-antikroppar kan vi bedöma risken för allvarliga allergiska reaktioner, eller om man har uppnått tolerans mot ett ämne. Vi vet att ju mer antikroppar man har, desto större är sannolikheten att man reagerar på ett ämne.
Många blir toleranta mot mjölk redan i 2-3 årsåldern, medan äggtolerans ofta tar lite längre tid att utveckla. Bland jordnötsallergiker är det bara omkring 20 procent som utvecklar tolerans, så det är en mindre chans att växa ur en jordnötsallergi.
Vågar man göra en provokation, är det inte stor risk för häftiga reaktioner?
–– Med hjälp av de nya testerna kan läkaren bedöma risken. Hos dem som bedöms ha låg risk, ska man omgående försöka återintroducera födoämnet. Vi läkare ska ju inte döma folk till en evig allergi hela livet!

Äkta allergi eller korsreaktion

Flera olika allergen kan innehålla komponenter som ser mycket lika ut, exempelvis björkpollen och jordnötter, vilket ger upphov till en så kallad korsreaktion. Har man IgE-antikroppar i blodet så heter det att man är sensibiliserad.
Det är viktigt för allergiker att få reda på om de har en primär sensibilisering (”äkta” allergi) eller om de är sensibiliserad på grund av en korsreaktion, eftersom det ger olika mycket besvär. Något som man tidigare inte kunde skilja på med vanliga tester.
–– Säg att cirka 10 procent av befolkningen har IgE-antikroppar mot jordnötter om man använder de vanliga allergitesterna. Men om man sedan testar komponenterna, så är det bara 1 procent som har en äkta jordnötsallergi, medan resten har en allergi som är kopplat till pollen. Dessa patienter kan äta en jordnöt, men de kan få klåda i munnen. Jag kan inte säga till dem att det inte blir några problem. Äter de jordnötter i maj och är björkpollenallergiker, så kan de få det ganska besvärligt, men det är inte livsfarligt. Vid en äkta allergi, så vet man att även små mängder kan utlösa en allergisk reaktion. Det är dessa individer som ska ha en Epipen/Anapen, inte de med korsreaktioner.
Phadia har omkring 600 olika allergen i sitt sortiment, från bland annat de vanligaste sorterna av pollen, kvalster, mögel, djur och födoämnen. Dessutom finns det idag ett 80-tal komponenttester, oftast flera från samma allergen.
Måste man mäta alla komponenter från samma allergen eller räcker det att välja någon enstaka?
–– Hur många man testar är en resursfråga, men det finns ett mervärde i att köra flera för patienten. Forskningen har kommit så långt nu att man vet vilka komponenter som är mer viktiga än andra. Ju fler komponenter som tas fram desto bättre, men vi vill inte utveckla ett test som inte har någon kliniskt betydelse.
Vilka allergiker behöver detta test mest?
–– Dels då man vill skilja mellan korsreaktivitet och äkta allergi, exempelvis pollen – jordnöt situationen. Dels då man vill bedöma risken för allvarliga reaktioner, då man exempelvis funderar på att återinföra ägg i kosten. Och dels då man vill välja ut de patienter som har störst möjlighet att svara på allergivaccinationsbehandling.

Ett steg i rätt riktning

Komponentupplöst diagnostik görs i dag främst hos barnläkare och allergiläkare, men man kan också bli allergitestad på vårdcentralen.
–– Jag tycker det är viktigast att allergiläkare och sjukhusen lär sig det här först, så att de sedan i sin tur kan lära andra. För en oerfaren läkare, som kanske inte jobbar så mycket med IgE, kan resultaten ibland vara svårtolkade. Därför jobbar vi nu med att utveckla ett datorprogram, som ska ge läkaren stöd vid tolkning av testresultaten. Så på sikt, förhoppningsvis snart, tror jag även att husläkare kan erbjuda sina patienter dessa nya tester. Provtagningsmässigt skiljer sig inte de vanliga testerna från komponenttesterna.
Hur skiljer sig Phadias tester mot andra traditionella allergitest som pricktest, båda är ju en reaktion mellan allergen och IgE?
–– Många faktorer kan påverka ett pricktest, som om man tagit antihistaminer innan eller är gravid. Pricktestet är inte heller standardiserat, vilket våra tester är. säger Magnus Borres.
Att det har funnits ett behov av den här sortens tester inom allergivården bekräftar Pär Gyllfors, verksamhetsansvarig på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus, samtidigt som han manar till försiktighet.
–– Det här är ett steg i rätt riktning, men även om dessa tester nu lanserats av Phadia är det fortfarande på sätt och vis på forskningsstadiet och ingenting som ännu bör användas brett av alla i den kliniska vardagen. Man måste ha kunskap för att kunna tolka och förstå vad analyssvaren står för. I nuläget är det främst allergispecialisterna som kan ha nytta av dessa tester.
En av fördelarna med allergenkomponenter sägs vara att resultaten speglar verkligheten bättre än tidigare allergitester. Något som kan hjälpa läkarna när de sedan gör olika allergiutredningar.
–– Det ultimata syftet med de här testerna måste ju vara att man i framtiden inte ska behöva göra provokationer med till exempel födoämnnen. Men då måste man vara helt säker på att de här testerna verkligen håller vad de lovar. Det vet vi inte idag. För närvarande pågår det mycket forskning kring detta.
Att de här nya testerna är något dyrare, vägs upp av att läkarna kan ge rätt diagnos och bättre råd till sina patienter. Något som kan ge allergiker bättre livskvalitet.
–– Man kan säga att det finns ett väldigt stort uppdämt behov när det gäller utredningar kring främst födoämnesallergier, både bland barn och vuxna. Problematiken är många gånger att patienter helt i onödan undviker sådant som de tål. Så om de här testerna visar sig hålla vad de lovar, och utvecklingen går ju framåt, så är det ett jätteviktigt tillskott för allergiker, konstaterar Pär Gyllfors.

Text Charlotte Woschnagg

Senaste artiklarna