Högre straff för matbrott
Felmärkta livsmedel och maträtter kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner, och i värsta fall dödsfall. Nu finns förslag på att Livsmedelslagen, som reglerar märkningen av allergen, ska skärpas från 1 juli 2018. Brott mot lagen kan då ge upp till två års fängelse vid allvarliga brott.
I Sverige dömdes hösten 2016 en köksmästare för vållande av kroppsskada efter att ha serverat en kladdkaka med ägg i till en äggallergisk gäst på en studentfest. Studenten fick en kraftig reaktion och åkte ambulans till sjukhus, men klarade sig. Straffet blev 30 dagsböter och köksmästaren fick dessutom betala 2 000 kronor i skadestånd till gästen för sveda och värk.
– Vanligtvis är det få av de livsmedelsbrott som anmäls som går till åtal eller fällande dom. Brotten ses inte som allvarliga och prioriteras därför inte av rättsväsendet. Men för den som är allergisk kan fel i recept- och ingrediensförteckningar ge allvarliga konsekvenser, säger Rikard Åsgård, ombudsman för matfrågor på Astma- och Allergiförbundet.
Bra med skärpning
Många som drabbas av den här typen av försumlighet har upplevt att det inte är någon idé att anmäla eftersom risken för påföljd är så liten. Förhoppningsvis kommer den skärpning av Livsmedelslagen som nu är ute på remiss att ändra på det. Det handlar även om brott som gäller felmärkning av paketerad mat. Företagen är ansvariga för att innehållet är rätt. Det gäller särskilt att komma åt dem som inte tar tillsägelser från kontrollmyndigheter på allvar, det måste finnas allvarliga straff så att man bryr sig, menar Rikard Åsgård.
– Straffen har inte motsvarat allvaret i vad som kan hända när det blir fel. En svårt allergisk person kan ju faktiskt dö. Så det är bra att det kommer en skärpning av lagen. Och det är glädjande att vårt intressepolitiska arbete inom Astma- och Allergiförbundet ger resultat.
Regeringens förslag på skärpning av Livsmedelslagen skickades ut på remiss den 10 mars i år. Lagförslaget ger utrymme för högre böter, och allvarliga brott ska kunna resultera i fängelse i högst två år. ”Matfusk är oacceptabelt. Det ska kosta att lura konsumenterna”, sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2018.
Andreas Berg Mörén arbetar som livsmedelsinspektör i Västerås stad. Det dagliga arbetet är i första hand förebyggande, berättar han. De försöker se till att verksamheterna de inspekterar och kontrollerar blir bättre. Till exempel att restauranger blir säkrare för allergiker att äta på.
– Ur det framåtblickande perspektivet kommer inte lagändringen att betyda så mycket för vårt arbete. Men en hårdare straffsats ger bättre incitament för oss att anmäla brott och gör att åklagarna i större utsträckning kommer att utreda de brott som har skett. Det blir också lättare att få in i människors medvetande att det här är allvarligt på riktigt.
Kommunernas livsmedelsinspektörer gör brottsanmälan till polisen om de får uppfattningen att det sker oaktsamhet i en verksamhet. Exempelvis om de upptäcker grovt slarv, eller att det sker med vilje för att spara pengar, säger Andreas Berg Mörén.
– Men det är inte alltid man vet var felet kommer ifrån, och där kan vi hjälpa till i felsökningen. Det kan vara något i hanteringen i restaurangen eller skolköket. Är det en råvara som är kontaminerad så gäller det att snabbt återkalla den. Vi kan hjälpa till att se till att felet inte uppstår igen, eller att riskerna i framtiden minskar.
Hur anmäler man?
Det går som privatperson att göra en anmälan till kommunen eller Livsmedelsverket. Oftast är det inspektörer i kommunen som upptäcker fel i märkning eller hantering av livsmedel och då gör de en polisanmälan.
Enskilda personer som köpt felmärkta livsmedel eller fått fel mat på restaurang bör ta kontakt med företaget, de kan också anmäla till livsmedelsinspektörer på kommunen eller göra en egen polisanmälan. Är det barn som fått fel mat på skolan är det vanligast att anmäla till kommunen.