Här samsas djur och människor – inom vissa gränser

På Kullens äldreboende på Ekerö har man satsat stort på att använda djur som en del av vården. Här finns hundar, höns, undulater och akvariefiskar. Här finns också en detaljerad handlingsplan för astma och allergi som bland annat märks genom indelningen av hundzoner.

– Är det Othello eller Bellman? frågar Gunni Wirén, 103 år, när en av hundarna hoppar upp i sängen bredvid henne och sträcker ut tassarna över hennes lår.
Hon ger bordercollien en godisbit från den runda plåtburken och stryker med handen över den silkeslena svarta pälsen.
– När hundarna kommer på besök blir det en bra dag, säger hon och spricker upp i ett leende.
Och på besök kommer de ett par gånger om dagen. Morgon och eftermiddag går vårdhundarna Othello och Bellman på social rond och hälsar på de boende tillsammans med husse Øystein Johannessen.

Hundar med koll

Othellos och Bellmans uppgift på Kullen är att söka upp människor och vara dem nära, oavsett hur vederbörande beter sig eller kanske luktar. De tränas till att söka kontakt i pass om 20–30 minuter, därefter vila under lika lång tid; prefter vila under lika lång tid; nder lika lång tid. tt man inte bör vara allergisk förrå en given signal ligger Othello och Bellman nu ner och ser ut att sova.

Att personal tar med sin egen privata hund är en förfärlig idé, lika illa som att ta med Alvedon hemifrån och dela ut

Att hundar och förare ska vara adekvat utbildade finns numera inskrivet i den vägledning som Socialstyrelsen tagit fram för hundar i vård och omsorg. Øystein Johannessen är från början sjukgymnast men arbetar nu som samordnare för djur i vården på Vardaga, det privata vårdföretag som driver Kullen och ett åttiotal andra äldreboenden runt om i landet.
Han var med och korrekturläste Socialstyrelsens skrivelse och anlitas flitigt som expert av vårdinrättningar när hund ska införas, nu senast på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Han föreläser även på Karolinska Institutets utbildning av vårdpersonal och står som medförfattare till Astma- och Allergiförbundets checklista för hund i vården.
– Det är otroligt viktigt att hundarna har rätt utbildning, antingen som terapi- eller vårdhund.

Hemläxan måste göras

Att personal tar med sin egen privata hund som okontrollerat springer omkring är en förfärlig idé, det är lika illa som att ta med Alvedon hemifrån badrumsskåpet och dela ut till de boende, säger han när vi sitter ute i den lummiga trädgården med utsikt över hönshuset, ett mini-Villa Villekulla i gult och rosa som dagligen engagerar många av de äldre här.
För kontroll, planering och riskbedömning är en förutsättning när djur används inom vård och omsorg, och då särskilt inom fyra områden: livsmedelshantering, arbetsmiljö, vårdhygien och djurskydd. Lokaler och inventarier ska gås igenom, skyddsombud och personal ska involveras, för- och nackdelar ska vägas mot varandra.
– Om man har gjort sin hemläxa brukar det gå problemfritt, säger Øystein Johannessen.

Plan för astma och allergi

För att göra miljön tillgänglig för alla har Øystein Johannessen arbetat fram en särskild handlingsplan för astma och allergi som gäller på Vardagas samtliga boenden där djur finns, vilka blir fler och fler sedan företaget valt att satsa särskilt på djurverksamheten. En vårdhund är också en stor investering för ett vårdföretag; runt hundra tusen kronor. Om man då inte har en plan för ifall någon blir allergisk finns risken att hunden måste bort och investeringen går förlorad.
Vi går runt mellan de sex olika avdelningarna. Många lägenheter har uteplats och planteringarna är försomrigt färggranna. I en gemensam trädgård sitter ett tiotal personer och dricker förmiddagskaffe. Øystein Johannessen pekar på ett rött klistermärke ovanför en ingång; vi är på väg in i en röd hundzon vilket innebär att här är förbjuden mark för fyrbenta, vårdhund som besökande hund.
En gul hundzon betyder att det går bra att ta med hunden om man först frågar personen som befinner sig i rummet eller kanske hissen. I en grön zon är hundar alltid välkomna, som entréhallar eller avdelningar som man på förhand bestämt ska arbeta med hund. På Kullens äldreboende arbetar just nu en person som är allergisk och avdelningen hen arbetar på är därför klassad som röd hundzon.
– Vi upplyser alla som söker jobb hos oss att hund är en del av den fysiska arbetsmiljön och att man inte bör arbeta här om man är allergisk. Men man måste se till att ha tillräckligt stora lokaler för att alltid ha djurfria avdelningar. För även om vi inte placerar en anställd med hundallergi på ett boende där man arbetar med hund, kan hända att någon utvecklar allergi. Och då är vi skyldiga enligt arbetsmiljölagen att lösa situationen.
Även de boende kan förstås vara allergiska, även om det är ovanligt att människor i 80-årsåldern har pälsdjursallergi, säger Øystein Johannessen.
– Vi har ingen vad jag vet, men eftersom allergier är vanligare hos yngre kanske vi kommer att få se en boom så småningom. Om anhöriga eller vänner är allergiska kan vi med de hundfria zonerna erbjuda en miljö där den boende och den besökande kan träffas.

Positiva hälsoeffekter

Att djur bidrar till positiva hälsoeffekter i miljöer som denna råder nog inga tvivel om längre. För en person här på Kullens äldreboende är effekten extra tydlig. Dorotea Edlund, 91, har en demenssjukdom och ville tidigare varken komma ut från sitt rum eller äta. När Othello gjorde entré på Kullen för ett par år sedan blev skillnaden stor. Idag möter vi Dorotea i matsalen. Hon pratar, skrattar och berättar att det bästa med hundarna är att de tycker om henne.
– Det är så härligt, säger hon och lirkar länge men får till slut upp den lilla plåtburken och ger hundarna godis.
– Jag hade en schäfer en gång, Raja. De skulle ta kål på henne men jag såg till att rädda henne, säger Dorotea Edlund innan hon rullar bort till de andra för att äta lunch.
I de gröna sofforna intill har Othello och Bellman just fallit i djup sömn.

Sedan Allergias besök på Kullens äldreboende har Dorotea Edlund avlidit.

 

Information och dialog behövs

Så här skrev Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson tillsammans med två representanter för astmasjuksköterskornas organisation, ASTA, i en debattartikel i Dagens Medicin i somras:
Myndigheter och organisationer har tagit fram vägledningar för att undvika problem på grund av hund i vård och omsorg. I nuläget finns dock ingen ansvarig tillsynsmyndighet och ingen vet hur många djur som finns i omsorgen då nationell kartläggning saknas. Det finns flera kommuner som inte kan erbjuda djurfritt äldreboende.
Riktlinjer för hur hund i skolan får införas har hittills saknats. Vi är dock glada att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten nyligen beslutat samverka för att ta fram en vägledning.
Vi vill att Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen tar ansvar för spridning av de vägledningar som finns. Vi vill även att medicinskt ansvariga i vård och omsorg samt rektorer på skolor följer framtagna vägledningar och låter göra riskbedömning innan pälsdjur införs. Information och dialog behöver ske i förväg med personal, patienter/ boende/elever och anhöriga/ vårdnadshavare om djur ska kunna införas.

Susanne Bengtsson Lund, styrelseledamot, ASTA, Ann-Britt Zakrisson, ordförande, ASTA, Maritha Sedvallson, ordförande, Astma- och Allergiförbundet.

Recept Louise Cederlöf Foto Fredrik Persson

Senaste artiklarna