Här provas hund i vården

På Akademiska sjukhuset i Uppsala pågår just nu ett forskningsprojekt om att använda hund i barnsjukvården. Allergia besökte avdelningen för att höra mer om projektet och hur de hanterar allergifrågan.

Sedan det blev känt att ett projekt med hund i barnsjukvården skulle starta på Akademiska sjukhuset i Uppsala har många oroat sig för såväl hundrädsla samt hygien- och allergiaspekten. Hur kommer det att gå med de barn och föräldrar som är pälsdjursallergiska? Det kanske finns personal som är allergisk?
Maria Lindström Nilsson är barnsjuksköterska på Akademiska sjukhuset och blivande doktorand med sin avhandling om hundar i vården. Hon berättar att det har varit många och långa turer inför starten av forskningsprojektet. En ansökan till etikprövningsnämnden i Uppsala har lämnats in och är nu godkänd efter ett flertal vändor. Det har gjorts en stor riskanalys på avdelningen där det har vänts och vridits på alla risker som ett projekt av det här slaget skulle kunna innebära. Ett och ett halvt år har förberedelserna tagit. Därutöver kommer en rad åtgärder löpande att vidtas för att förhindra att någon med pälsdjursallergi råkar illa ut.

Många barn är stressade i sjukvården

–– Det finns information uppsatt om att avdelningen ingår i projektet, sen får alla som kommer till avdelningen frågan om de har pälsdjursallergi. På så sätt vet vi alltid vilka barn vi har på avdelningen, vare sig de kommer akut eller planerat. Har vi ett extremt allergiskt barn behöver vi inte ta hit hunden de dagarna, vi kan rikta hunden till de patienter som passar i projektet.

Noggrann städning
Livia, som hunden heter, kommer att ta trapporna upp till avdelningen, gå direkt till barnets vårdrum och efter de trettio minuterna omedelbart lämna avdelningen. Övrig tid huserar Livia med sin matte, överläkaren och forskningsledaren Ann Edner, i ett arbetsrum längre ner i byggnaden.
–– Vi kommer att veta exakt var hunden har varit någonstans.
Livia kommer alltid att vara nybadad och efter varje hundsession kommer Maria Lindström Nilsson personligen att städa vårdrummet enligt ett noggrant schema.
–– Alla ytor kommer att torkas av och golven våttorkas. Vi kommer också att byta kläder efter varje hundbesök.
Just nu finns ingen personal som är extremt pälsdjursallergisk så det har inte varit en fråga de har behövt ta hänsyn till. Men skulle det ske under det år som projektet väntas pågå, kan de komma att behöva ändra konceptet, säger Maria Lindström Nilsson.
Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson har besökt barnkliniken för att informera sig om projektet.
– Hund inom akut- och slutenvård är svårt att kunna acceptera med tanke på den stora andel personer i Sverige som har en allergisjukdom och symtom av pälsdjur. När det nu ändå genomförs känns det viktigt att få så mycket information som möjligt om projektet. Man har tänkt på väldigt många aspekter och skapat många säkerhetsrutiner. Det som kvarstår är exempelvis risken då hunden tar sig in och ut till sitt arbetsrum på avdelningen och om epitel eventuellt går in i ventilationen.
– Astma- och Allergiförbundet välkomnar främst andra alternativ till forskning på komplementära metoder, exempelvis med clowner, musik, digitala hjälpmedel, massage och annat som inte har en negativ effekt för andra patienter, så att man kan jämföra dessa med forskningen på insatser med hund. Det måste vara ett helt relevant krav att man inte ska riskera sjukdomssymtom av att uppsöka och behandlas inom vården, understryker Maritha Sedvallson.

Allergenhalten mäts
Såväl personal som föräldrar och barn kommer att få besvara en enkät med frågor om synen på hund i vård, upplevelse av projektet samt om olika riskfaktorer.
Ett samarbete med arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet har precis inletts och innebär att Maria Lindström Nilsson kommer att samla in allergen i särskilda uppsamlingsdosor. Dels innan hunden kommer in på avdelningen för att se vad patienterna för med sig hemifrån, men också efteråt, för att se vad hunden lämnar efter sig i form av allergener.
–– Många är ju lindrigt allergiska och så länge de inte klappar hunden och kliar sig i ögonen efteråt, går det bra. För dem kommer detta inte att vara ett problem. Livia är en tjänstehund som är tränad, testad och godkänd för att jobba med sjuka barn och hon vet exakt när hon jobbar och när hon inte gör det. Hon kommer inte att springa runt hur som helst på avdelningen.

Lugn och ro
I andra studier har hundar visat sig ha goda resultat på äldre senildementa, psykiskt sjuka och i kriminalvården. Inom barnsjukvård finns få studier gjorda, men det man har sett är att barnen har skattat sin smärta lägre om de under sin behandling samtidigt har haft kontakt med en hund.
–– Vi kommer i det här projektet framför allt titta på det fysiologiska gensvaret, om barnet får ett lugn, en ro, när hen träffar en hund i vården, berättar Maria Lindström Nilsson.
Hon kommer att mäta halterna av oxytocin, som är ett välbefinnandehormon, och stresshormonet kortisol för att se om förändringar till den positiva sidan uppstår. Hon kommer också mäta hur hjärtat slår sina slag i en återkommande variation. Då kan man se om kroppen är stressad eller välmående.
–– Vi vet att många barn är stressade i sjukvården så vi hoppas kunna visa på ett positivt fysiologiskt gensvar. De pilotpatienter vi har haft har fått mycket positiva effekter.

Kontrollerad studie
Det är på avdelningen för neurologi, ortopedi och kirurgi som studien kommer att bedrivas. Femtio barn med föräldrar kommer att tillfrågas om de vill vara med. De kan vara barn som är neurologiskt sjuka, som har hjärntumör eller råkat ut för en trafikolycka, eller ett barn som har brutit armen eller är på avdelningen för att exempelvis operera tarmarna.
De kommer att vara sin egen kontrollgrupp vilket innebär att hälften av barnen kommer att börja leka själva inne på sitt rum i en halvtimme, därefter kommer hunden in tillsammans med en hundförare och leker med barnet i ytterligare en halvtimme. Den andra hälften av barnen gör övningarna i omvänd ordning. Under tiden görs också mätning och registrering av Maria Lindström Nilsson. Allting sker inne på barnets enskilda vårdrum. Hunden kommer att vara på avdelningen max två gånger i veckan, trettio minuter åt gången.
–– Långt ifrån alla barn som vill kommer att kunna vara med i studien. Det här är ett forskningsprojekt som är riktat till femtio barn och det är viktigt att vi håller oss till det för att vi ska kunna se vad som händer, vad det får för effekter, vilka riskfaktorer som finns. Är det här ett sätt vi kan använda hund i vård på i framtiden eller måste vi göra på ett annat sätt? Vår förhoppning är att man i framtiden ska kunna skriva hund på remiss till de barn som verkligen behöver det, som en komplementär behandling, säger Maria Lindström Nilsson.
Maria Lindström Nilsson anser att det finns mycket positivt man kan göra med en hund i vården men att det måste ske kontrollerat. Det ska inte gå att ta in ett djur hur som helst på sjukhus. Hon tycker också att det är olyckligt om två barns behov ställs mot varandra.
–– Det är en vågskål. Vi kan inte riskera att ett barn blir dåligt av den andres behandling. Men för den sakens skull ska man inte undanhålla hunden för barn som verkligen behöver den i sin behandling, säger Maria Lindström Nilsson.

Astma- och Allergiförbundet har tagit fram checklistan ”Hundar i vård och omsorg – vägledning till praktiskt arbete” som kan laddas ned från astmaoallergiforbundet.se.

Recept Louise Cederlöf Foto Ann Edner