Handeksem hotade Janes yrkesliv

När operationssjuksköterskan Jane Samuelsson fick kontakteksem på händerna visste hon först inte vad det berodde på. Att man året innan bytt från latexhandskar till mer allergivänliga handskar var inget hon kopplade besvären till. Först efter flera lapptest fick hon veta vad som utlöste eksemen.

En vit panter kommer smygande över bordet med stora, gröna ögon fokuserade på bytet – ett fat med kakor.
– Det här är Romeo, säger Jane Samuelsson och avbryter den planerade plundringsraiden genom att sätta katten i knät och smeka den tjocka lena pälsen.
Det blir mycket gos, men även krävande hårvård av Romeo och hans två kattkumpaner – Jane älskar nämligen att ställa ut sina vackra katter. Men ett tag fruktade hon att klådan på händerna skulle innebära slutet på detta.
– Lyckligtvis var det inte katterna jag var allergisk mot, utan ett mjukgörande medel i de nya handskarna på jobbet, förklarar Jane Samuelsson. Dessutom tålde jag inte citrondoften i det steriltvättmedel vi använder.

Mycket slitage

Vårdpersonal utsätter händerna mer än de flesta. Det tvättas, spritas, gnuggas och smörjs åtskilliga gånger per arbetspass. Som operationssjuksköterska bar hon dessutom handskar en stor del av arbetstiden. Handskar som ska skydda, men som för henne fick motsatt effekt.

Det är viktigt att anmäla det som arbetsskada

Jane Samuelsson gick med sina besvär i flera år. Med sin berättelse hoppas hon att andra som får kontakteksem ska söka hjälp med en gång och anmäla det som arbetsskada. För det finns hjälp att få, menar hon. Att det tog lång tid innan Jane fick adekvat hjälp med sina hudproblem beror på flera saker.
– Jag hade böjveckseksem som barn och blev tidigt allergisk mot pollen och kärnfrukter. Mina problem med kontakteksem började i samband med en riktig brakförkylning.
Jane fick tungt att andas och blev röd och irriterad kring ögonen och i armvecken. Hon sökte till vårdcentralen, fick inhalator mot astma och kortisonsalva mot eksemen.
– Det gick över ett år med smärre hudproblem men sedan kom en kraftig allergisk reaktion över en natt. Mina händer blev röda och fyllda av vätskefyllda blåsor. Det kliade så jag höll på att bli galen, minns Jane.

Lång tid

Via företagshälsovården remitterades hon till allergimottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där de tog blodprov och gjorde pricktest. Hon skickades vidare till hudmottagningen där de remitterade henne till Arbets- och miljödermatologen. Men först fem år senare när hon kom till dermatologen en andra gång fick hon svar. De höll då på med en studie där personer med kontaktallergi mot gummikemikalier fick testa ett par olika sorters handskar för att regionen skulle kunna upphandla ett allergivänligt alternativ, enligt Lina Hagvall, kemist på Arbets- och miljödermatologiska kliniken på Sahlgrenska.
Jane fick både själv och tillsammans med personalen på dermatologen tänka igenom vad som kunde orsaka eksemet. Från att nästan ha gett upp hoppet och tänkt att hon med sin allergiska bakgrund nog fick skylla sig själv så började hon systematiskt gå igenom vad hennes händer ofta kom i kontakt med. Ny tvål på jobbet?  De nya handskarna?
Jane fick ett utökat lapptest där man utöver basserien satte fast en liten bit syntetgummi på ryggen. Det citrondoftande steriltvättmedlet fick också en ruta och på Janes initiativ testades även syntetgummit i kombination med steriltvättmedlet.
– De blev eld och lågor på dermatologen när de upptäckte hur starkt jag reagerade på dessa ämnen, speciellt på kombinationen. Ett plus ett blev inte två, det blev hundra!

Kunde jobba kvar

Får man kontaktallergi gäller det att undvika det ämne man är inte tål. För många innebär det att tvingas byta jobb. Men Jane Samuelsson har inte behövt ändra yrke. På dermatologen fick hon råd om hur hon skulle behandla sina eksem med kortisonsalva och mjukgörande lotion.
– Jag fick även tips om sterila operationshandskar utan ämnet jag inte tål. Det är inte lika smidigt, men det går.
Även i det övriga arbetet behövde Jane byta handskar.
– Lina Hagvall tipsade om att jag kan använda vinylhandskar,. I stället för avdelningens steriltvättmedel använder jag ett utan citrondoft.
Helt fri från sina kontakteksem är hon dock inte. I akuta lägen på operationsavdelningen händer ibland att hon tvingas använda det som finns närmast tillhands.
– Det dödar mig inte, men jag vet att det kommer att klia i några dagar.
Jane älskar sitt arbete som operationssjuksköterska men hon har en dröm:
– Att någon ska uppfinna en smidig innerhandske som alla tål och en funktionell ytterhandske.

Text Anna Rehnberg Foto Anna Rehnberg

Senaste artiklarna