Frågor och svar om innemiljö

Marie-Louise Luther, ombudsman för innemiljö på Astma- och Allergiförbundet, svarar på några av medlemmarnas vanligaste frågor.

Vilka ohälsosymtom kan uppkomma vid problem i inomhusmiljön?

– De hälsoeffekter som kan kopplas samman med problem i inomhusmiljön är framför allt astma och andra symtom från nedre luftvägar, men även ospecifika symtom som hudirritation, ögonirritation, näsbesvär, heshet och infektionskänslighet.

Vilka orsaker kan de ha?

– De främsta orsakerna till besvären är fukt- och mögelskador i byggnaden, bristfällig ventilation, kemiska emissioner från bygg- och inredningsmaterial, pälsdjursallergener och kvalster.

Vilka hälsorisker finns vid fukt- och mögelskador och vad bör man göra åt dem?

– En samlad riskvärdering tyder på att luftvägsproblem och astmabesvär ökar med 30–50 procent om man bor i hus med fukt- och mögelskador. För flera allergisymtom är riskökningen ännu högre. Fuktskador och mögel i byggnader kan innebära hälsorisker. Mögel kan producera starkt inflammatoriska ämnen, men hur dessa påverkar hälsan vet man inte.
– Några biologiska markörer för exponering med koppling till hälsorisker är inte kända. Det råder dock enighet om att fuktskador ska åtgärdas och att skadat material ska bytas ut.

Vart vänder jag mig?

– För hjälp med innemiljöproblem i bostaden bör du i första hand vända dig till din fastighetsägare för undersökning och åtgärder (om det gäller hyresrätt eller bostadsrätt). Om du inte får det resultatet du vill ha trots upprepad kontakt kan du vända dig till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor och göra en anmälan.
– Om du själv äger din bostad kan du vända dig till byggnadstekniskt kunnig skadeutredare för utredning av innemiljöproblem kopplat till fuktskador. Vid utredning av skador bör man använda sig av en systematisk metod, gärna enligt den så kallade SWESIAQ-modellen.
– Branschorganisationen Svensk Ventilation organiserar konsultföretag inom ventilation.
– Remiss till Miljömedicinsk klinik för medicinsk utredning (på universitetsorterna) kan ibland behövas om det är oklart vad symtom som misstänks ha med bostaden att göra beror på.
– Ekonomiskt stöd för anpassning av bostaden utifrån behov för personer med funktionsnedsättning, så kallat bostadsanpassningsbidrag, kan sökas hos kommunen. Då behövs intyg från läkare, allergikonsulent eller motsvarande som kan intyga behovet.

Mer information, till exempel om SWESIAQ-modellen, hittar du på Astma- och Allergiförbundets hemsida. Mer information finns också i faktablad från Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholms läns landsting.

Foto Jens Sølvberg

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php