Formaldehyd i duschkräm ofta boven

Om eksemet inte vill läka trots behandling kan dolda ingredienser i hygienprodukter vara förklaringen.

Om du har kontaktallergi har du kanske för vana att slänga ett öga på innehållsförteckningen innan du köper ny duschkräm eller schampo. Men ibland kan det vara ett rent detektivarbete att ta reda på vad som ligger bakom svårläkta eksem. Det är vanligt att flaskor och byttor innehåller dolda konserveringsmedel.
Inese Hauksson är läkare och doktorand vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Lunds universitet och utreder just kontaktallergier. Hon berättar att en vanlig källa till eksem är konserveringsämnet formaldehyd. Ämnet är mycket vanligt i hygienprodukter, trots att det inte står med på innehållsförteckningen.
– Om de endast innehållet låga halter av ingrediensen måste det inte deklareras, säger hon.

En femtedel. Nu för tiden innehåller hygienprodukter inte ren formaldehyd. I stället är det några andra vanliga konserveringsämnen som frisätter formaldehyd och på så vis framkallar en allergisk reaktion.
– Vi har sett att runt 20 procent av hygienartiklarna innehåller formaldehydavgivande konserveringsmedel, säger Inese Hauksson.
Ibland kan också spår av allergiframkallande ämnen finnas kvar från tillverkningen av produkten.
– Om patienten redan har skadad hud kan hon reagera redan vid låga nivåer formaldehyd, säger hon. Råvarorna som har använts kan till exempel ha innehållit formaldehyd,
det räcker för att känsliga patienter ska reagera.

Okänt problem. Totalt beräknas en procent av Sveriges befolkning vara allergiska mot någon form av konserveringsämnen i hygienartiklar. Det visar en färsk studie som letts av andra forskare vid Lunds universitet. Det motsvarar 90 000 människor, som alltså borde undvika vissa produkter. Men många av dem känner inte till sin allergi.
Det stämmer att en del av Inese Haukssons patienter aldrig har haft problem tidigare när de plötsligt drabbas av eksem.
– Omkring tre procent av våra patienter har formaldehydallergi utan att de visste om det innan. För dem är det svårt att koppla ihop en handtvål med konserveringsämnet formaldehyd, säger hon.
Det är också vanligt att personer med känd kontaktallergi märker att en behandling inte fungerar eller att eksemet försämras. De börjar då misstänka att någonting annat påverkar.
– Dermatitpatienter måste alltid testas så att de får veta vad de tål och inte tål. Sedan hjälper vi till med produktutredning, säger hon.
Utredningen går ut på att Inese Hauksson och hennes kollegor analyserar de hygienprodukter som patienten använder för att se vad de innehåller.
– Det kan handla om duschkräm, mjukgörande kräm, schampo, balsam, lotion, hårvårdsprodukter och kosmetika, säger hon.

Utsätts på jobbet. Att testa sig fram hemma på egen hand är inte att rekommendera.
– En dagkräm kan verka bra först, men ibland reagerar man inte förrän efter tre, fyra veckors användning och då kopplar man inte ihop det, säger hon.

– Allergi mot konserveringsmedel är underskattat. Ämnena används överallt, de som jobbar inom industrin är också utsatta. Vi har många yrkesrelaterade patienter, säger hon.
Nästa år räknar Inese Hauksson att hennes doktorsavhandling om formaldehyd och formaldehydavgivande konserveringsmedel ska vara färdig.

Konserveringsmedel som avger formaldehyd
DMDM hydantoin
Quaternium 15
Imidazolidinyl urea
Diazolidinyl urea
Titta också efter:
Methylchloroisothiazolinone och Methylisothiazolinone

Tips
Handla på ett apotek, där kan ofta personalen tolka innehållsdeklarationen åt dig.

Text Maja Lundbäck