För en giftfri barndom

Överallt finns det kemikalier. Det går inte att skydda sitt barn helt från dem, men det går att med enkla medel minimera gifterna barnet utsätts för. Allergia tog hjälp av författarna till boken Handla rätt för en giftfri barndom för att ta reda på hur.

Gifter finns i hörnen, de samlas i dammet. Gifter finns också i golvet, i luften, i kläder, i krämer. Också inuti oss. Alla människor, även spädbarn, bär på en blandning av ett stort antal kemikalier i sitt blod.
Känner du redan att det här är en artikel du kommer att få ångest av? Alla föräldrar vill såklart sitt barns bästa, men att informeras om alla faror och gifter som barnet omges av kan skapa en känsla av att inte kunna skydda sitt barn.
Men den uppgiften är omöjlig – det går inte att skydda sitt barn från alla kemikalier. Den giftfria barndomen existerar inte. Däremot krävs det inte mycket för att minska gifterna runt barnet. Enligt författarna till boken Handla rätt för en giftfri barndom behöver det inte vara särskilt krångligt.
–– Med relativt små medel kan man komma en bra bit på vägen. Man kan göra ganska enkla saker som gör skillnad. Jag tycker att jag själv har blivit lugnare efter att jag tagit reda på mer fakta. Då väljer jag bättre alternativ och känner att jag har gjort så gott jag kan, säger Christine Ribbing, en av författarna.

Undvik fällorna
Att det här är en text att få ångest av är alltså inte tanken, för Handla rätt för en giftfri barndom är inte en larmbok.
– Vi vill inte att folk bara ska bli oroliga. Vi vill höja medvetenheten och ge tips på vad man kan göra. Det handlar inte om att ställa om hela sitt liv, det handlar om att tänka efter vad som är onödigt och kanske känna till de värsta fällorna, säger Karin Wallis.
Författarna är småbarnsmödrar och har forskat inom ämnen som berör kemikalier, hälsa och miljö. Karin Wallis gjorde sin doktorsavhandling om rollen våra hormoner har vid hjärnans bildande och bestämde sig då för att undvika hormonstörarande ämnen som bisfenoler när hennes barn växer upp. Christine Ribbing är doktor i medicin och har vid Karolinska Institutet forskat på eksem och Anne Lagerqvist doktorerade vid Stockholms universitet om hur miljögifter i stadsluft och mat påverkar våra celler.
I strävan efter en giftfri barndom har de gjort efterforskningar, letande bland marknadens produkter och hittat lösningar som de velat dela med sig av till andra föräldrar i Handla rätt för en giftfri barndom. De förespråkar försiktighetsprincipen: om ett ämne misstänks vara farligt, så bör det undvikas för säkerhets skull. På marknaden finns det nämligen väldigt många ämnen som vi idag inte riktigt vet vad de har för effekter på hälsa och miljö. Ännu mindre vet vi vad som händer när olika kemikalierna blandas i kroppen, hur de påverkar varandra
–– Det handlar inte om att en viss sak är akut giftig, det handlar om den konstanta låga exponeringen från många källor under en uppväxt, säger Karin Wallis.

Följ märkningen
Men exponeringen kan minska en hel del genom att ta steg i rätt riktning, som att till exempel minska användningen av hudvårds- och hygienprodukter. Det behövs inte mycket till ett barn, istället räcker det med enstaka bra produkter. Men hur vet man vad som är bra i en djungel av innehållsförteckningar och ingredienser med besvärliga namn? Att lära sig dem är tidskrävande, och tid är sällan något småbarnsföräldrar har. Därför är ett enkelt tips från författarna att köpa produkter som är miljömärkta, i kombination med Astma- och Allergiförbundets märkning Svalan. Då har andra gjort jobbet åt en.
Ett råd är att välja parfymfria produkter, barn luktar gott av sig själva.
–– Ju tidigare man börjar med parfym och ju oftare man exponerar barn för det desto större är risken för parfymallergi. Och det kan leda till andra typer av kontaktallergier, säger Christine Ribbing.
Förekomsten av barnallergi och astma har ökat under de senaste decennierna och idag är 22 procent eller 30 procent allergiska, beroende på vilken undersökning man tittar på; Barnens Miljöhälsoenkät 2011 eller BAMSE-studien. De direkta orsakerna till uppkomsten är inte helt kända.
–– Det kan vara både ärftliga faktorer och miljön. Att vi är mer hygieniska nuförtiden är en hypotes, en annan är att stress kan påverka eller att vi utsätts för miljögifter och hormonstörande kemikalier. Till exempel har man sett ett samband mellan golv av PVC-plast och astmautveckling hos barn, säger Christine Ribbing.

Den mjuka plasten
Plast kan vara en kemikaliefälla. När det gäller leksaker bör man framförallt undvika gamla plastleksaker, särskilt om de är gjorda av mjuk plast. De innehåller ofta ftalater.
–– Ftalater är mjukgörande ämnen som finns mycket i mjuk plast och PVC-plast. Man har tyckt att det finns så pass starka belägg för att vissa ftalater är hormonstörande att man har förbjudit dem i produkter för barn under tre år. Men inte för äldre barn, säger Karin Wallis. Våra hormoner är viktiga, de påverkar alla organ och det finns vissa tidpunkter under utvecklingen som är extra känsliga.
Handla rätt för en giftfri barndom tar upp olika typer av plast och märkningar, boken är tänkt som ett slags uppslagsverk. Men generellt kan man säga att hård plast är bättre än mjuk. Ett annat tips är att inte värma mat och dryck i plast, eftersom värmen gör att ämnen friges. För att minska gifterna i produkter som barnet äter och dricker ur är det bästa man kan göra att undvika plast när det finns alternativ och istället använda produkter som rostfritt stål, trä, glas, porslin eller bioplast.

Överdriv inte
Det handlar inte bara om att minska på användningen av kemikalier när barnet är fött, redan i magen kan fostret få i sig kemikalier via mamman. Anne Lagerqvist har nyligen fött sitt andra barn och under graviditeten har hon förutom Livsmedelsverkets rekommendationer, även tänkt på andra saker.
–– För mig har det inte handlat så mycket om vad jag har gjort, utan snarare om vad jag har undvikit, som att till exempel inte måla naglarna. Nagellack innehåller mycket lösningsmedel, det kan man känna tydligt på den starka lukten. Jag har inte heller satt på mig nya kläder utan att jag har tvättat dem först med miljömärkta tvättmedel som inte innehåller dåliga parfymer, säger hon och tillägger: men man får inte heller bli övernojig.
När nya kläder tvättas blir man av med en del av kemikalierna, i alla fall för sin egen del och barnets. Miljön blir inte av med gifterna och inte heller de människor som tillverkade kläderna någonstans i världen. Allra bäst är det förstås att välja begagnat eller ekologiska kläder.
–– Man kanske gärna köper ekologiskt för sina egna barns skull, man kan också köpa ekologiskt för barnen på andra sidan jordens skull, säger Karin Wallis.
En bieffekt av att minimera kemikalieanvändningen är att man blir miljövänligare. Då kan man också tänka på att inte använda de starkaste produkterna vid städning. Man kommer långt med bara vatten. Men att städa i hemmet regelbundet är ett effektivt sätt att bli av med kemikalier – det som samlas i dammet på golvet där barn ofta kryper omkring. Det är också effektivt att vädra hemmet ofta.
–– Vädra ut, gärna med ett korsdrag innan läggdags. Det tar inte många minuter, det har man ofta tid med, säger Christine Ribbing.

Konsumentens makt
Tid är också något som krävs om man vill göra aktiva val och vill handla de bästa produkterna, kläderna, sängmadrassen, ja det mesta man behöver till sitt barn. Därför innehåller boken en shoppingguide med tips om onlinebutiker som erbjuder bra alternativ. För det är inte helt enkelt att reda ut det själv.
– Vissa produkter på marknaden har en innehållsförteckning, som på mat och hudvårdsprodukter, men på en regnkappa står det kanske inte vad det är för impregnering, är det PVC eller är det något annat? Jag kan tycka att det skulle vara bra med innehållsförteckning på fler produkter än vad som finns idag. En producent ska ha koll på vad de har för ingredienser i sina produkter, och konsumenter skulle då lättare kunna välja bort det de inte vill ha, säger Christine Ribbing.
– Det kan gå ganska snabbt när många föräldrar bestämmer sig för något, som när man för några år sedan uppmärksammade ämnet Bisfenol A i nappflaskor, då försvann de snabbt från marknaden. Konsumentmakten kan påverka mycket, säger Karin Wallis.

Så minskar du enkelt på gifterna
Handla med näsan, luktar något mycket innehåller det troligtvis en hel del kemikalier.
Prioritera bra val när det gäller produkter som barnet stoppar i munnen och har närmast kroppen.
Undvik att värma mat och dryck i plast.
Undvik gamla plastleksaker, särskilt om de är mjuka. Hård plast är generellt bättre än mjuk.
Tvätta nya kläder innan användning.
Vädra hemmet ofta, gärna med korsdrag.
Välj miljömärkta städprodukter, och helst parfymfria. Använd inte i onödan! Vatten fungerar långt.
Köp hygienprodukter som är miljömärkta och har Astma- och Allergiförbundets märkning Svalan.
Undvik våtservetter, de innehåller ofta konserveringsmedel och parfym. Använd papper och vatten istället i vardagen.
Regnkläder innehåller ofta mycket kemikalier. Undvik dem med PVC-plast. Kolla de senaste testerna i till exempel Råd och Rön eller Testfakta, varje år kommer de nämligen testresultat som visar på att de innehåller bly, ftalater och andra ämnen.

Recept Maria Hagström Foto Colourbox

Senaste artiklarna