Flera gener kopplade till allergi hittade

Det är i en artikel i tidskriften Nature som forskare från Sverige, Storbritannien, USA och Kanada presenterar sina nya fynd. Forskarna har hittat över trettio gener som påverkar uppkomsten av astma och allergi. De har också funnit att generna verkar aktivera så kallade eosinofila blodkroppar, som ofta kopplas till allergiska sjukdomar. Flera av dessa gener kan bli föremål för helt nya behandlingar vid allergi och astma. I förlängningen är det tänkbart att mer individualiserade behandlingar kan ges till olika patienter, beroende på vilka gener som är felreglerade hos den enskilda individen.
– De gener vi identifierat representerar potentiella mål för nya läkemedelsbehandlingar av allergiska sjukdomar, liksom biomarkörer som kan förutse vilka patienter som kommer att svara på redan tillgängliga, dyra behandlingar, säger professor William Cookson, som lett studien från nationella hjärt- och lunginstitutet vid Imperial College i London.

Ny teknik

För att komma fram till sina resultat har forskarna använt en helt ny teknik, så kallad epigenetisk helgenomassociationsanalys. Epigenetik handlar om hur DNA läses av och uttrycks. Genom analys går det att visa på genetiska förändringar som inte är kopplade till DNA-sekvensen. Totalt 27 000 områden i generna hos individer med astma i familjen undersöktes, för att se om deras nivåer av IgE-antikroppar i blodet hänger ihop med det epigenetiska mönstret. Resultatet jämfördes sedan med celler från blodgivare utan astma. Forskarna hittade en stark koppling mellan förändringar i vissa av astmatikernas gener och nivån av IgE i blodet.

Banbrytande tillvägagångssätt

Extra intressant är resultatet att gener som styr risken för sjukdom ofta har sin effekt i celler som är direkt inblandade i sjukdomsprocessen. Studien visar också på styrkan med den epigenetiska metoden, då tio gånger fler gener än tidigare visade sig vara inblandade i regleringen av IgE-nivåerna. Det betyder att det finns fler möjliga molekyler att rikta läkemedel mot.
– Vårt banbrytande tillvägagångssätt att använda epigenetik har gjort att vi fått kunskaper som vi inte kunnat få från traditionell genetik. Det är inte bara den genetiska koden som påverkar sjukdomar, och DNA-sekvensering kan bara ta oss en bit på vägen. Vår studie visar att förändringar på det DNA som kontrollerar hur gener läses av är viktigare än vi tidigare trott, säger William Cookson.

Förutse behandlingens effekt

Allergiska besvär drabbar hela trettio procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Behandlingar som neutraliserar eosinofila blodkroppar finns redan, men de är dyra och fungerar bara vid vissa former av astma. De nya fynden gör det möjligt att förutse om behandlingen kommer att ha effekt, innan den ens har påbörjats.
Studien har bland annat finansierats av Wellcome Trust i London och den kanadensiska delstaten Québecs regering. Den svenska delen av studien har letts av professor Lars Rönnblom vid Uppsala universitet och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs fond samt Combine.

Ärftligheten spelar roll

Allergiska sjukdomar är ärftliga, men alla kan drabbas. Atopi betyder att barn ärver förmågan att bilda IgE-antikroppar från sina föräldrar. Det finns alltså ett klart samband mellan föräldrarnas och barnets sjukdomshistoria.

• Om ingen av föräldrarna har allergiska besvär är risken att barnet blir allergiskt 13 procent.
• Om en förälder har allergiska besvär är risken att barnet blir allergiskt 20 procent.
• Om båda föräldrarna har allergiska besvär, men olika sorter, är risken att barnet ärver föräldrarnas allergier 43 procent.
• Om båda föräldrarna har samma allergiska besvär är risken att barnet ärver föräldrarnas allergier 72 procent.

Källa: Astma- och Allergiförbundet