Fler sjukdomar kopplas till celiaki

Med celiaki följer risken för en rad andra sjukdomar och tillstånd. Varför är det så? Barnläkaren och doktoranden Mara Bybrant vid Karolinska institutet forskar på den genetiska bakgrunden till celiaki och diabetes.

Celiaki, också kallat glutenintolerans, är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att de egna antikropparna, som egentligen ska skydda kroppen mot infektioner, istället angriper kroppens egna vävnader. Om man har celiaki löper man ökad risk att drabbas av en rad andra autoimmuna sjukdomar, till exempel diabetes typ-1 och sköldkörtelsjukdomar, och det finns också en koppling till andra sjukdomsgrupper, bland annat vissa blodsjukdomar, tandemaljdefekter, lymfom i tarmen, och nedsatt fertilitet. Enligt läkaren och forskaren Mara Bybrant finns det två olika grundförklaringar till detta.
–– För att få celiaki krävs vissa genetiska förutsättningar, men ungefär trettio procent av den västerländska befolkningen har de genuppsättningarna, så det krävs fler faktorer än så för att sjukdomarna ska bryta ut. Utöver den genetiska förklaringen tror man också att den inflammation som finns i tarmen vid celiaki ökar risken att utveckla vissa andra sjukdomar.

Diabetes först
Om man får flera av sjukdomarna, brukar det upptäckas samtidigt, eller kan de bryta ut vid olika tidpunkter i livet?
–– Det beror på vilken sjukdomskombination vi talar om. Av dem som har diabetes typ-1 har ungefär 10 procent också celiaki. I vår studie på över tusen barn i Stockholm hade bara 8 barn celiaki innan de fick diabetes. Av de 69 barn som sedan fick celiakidiagnos var det ungefär 30 procent som fick det strax efter att de fått diabetesdiagnosen. Få har alltså celiaki före diabetesen, en del får diagnoserna ganska tätt inpå varandra, och några kommer att utveckla celiaki senare, säger Mara Bybrant.
–– Diabetes typ-1 är inte lika vanligt som celiaki, men statistiskt sett har personer med celiaki dubbelt så hög risk att insjukna i diabetes före tjugo års ålder. Riskökningen är dock fortfarande liten.
Forskarna har försökt utröna om man kan påverka risken att de olika relaterade sjukdomarna bryter ut. Om man följer en glutenfri diet och inflammationen i tarmen gått tillbaka minskar risken för utveckling av lymfom, benskörhet och fertilitetsproblem, men det finns inget vetenskapligt underlag för att man kan minska risken för celiaki hos den som har diabetes genom att ändra kosten.

Strikt diet
Det är viktigt att lägga om sin kost och äta strikt glutenfritt vid celiaki för att tarmen ska läka, men det har också gjorts försök med medicinsk behandling.
–– Det har gjorts flera studier där man försökt minska glutenkänsligheten genom att tillföra enzym, ungefär som behandlingen vid laktosintolerans, mer fler studier behövs, berättar Mara Bybrant.
Både diabetes och celiaki kräver goda kunskaper om maten. I studier har man sett att de barn och unga som har båda diagnoserna upplever sig ha samma hälsorelaterade livskvalitet som andra jämnåriga, men att deras föräldrar uppvisar lite lägre resultat i hur de upplever de sociala aspekterna.
–– Man kan tänka sig att det är begränsningarna i att följa en strikt diet som visar sig där, men barn och ungdomar med båda diagnoserna har god kapacitet att klara av det. Att stärka deras kunskaper om båda diagnoserna förbättrar chanserna att få bibehållen eller ökad livskvalitet, säger Mara Bybrant.

Celiaki
För att utveckla celiaki krävs genetiska förutsättningar i form av genotypen HLA DQ2 eller DQ8.
Samma genuppsättning ökar även risken för en rad andra autoimmuna sjukdomar – till exempel diabetes typ-1, sköldkörtelsjukdomar, Addisons sjukdom och autoimmun hepatit.
Det finns också en rad tillstånd som har samband med celiaki, men tros vara relaterade till inflammationen i tarmen, till exempel anemi (blodbrist), nedsatt fertilitet, tandemaljskador och lymfom i tarmen.
Celiaki är vanligare hos personer som lider av IgA-brist (immunbrist), och sex gånger vanligare hos personer med Downs syndrom.

Recept Susannah Elers