Egna erfarenheter blev barnbok

Lovisa och nötterna heter en ny barnbok. Den handlar om Lovisa som blir sjuk när någon äter nötter på tåget. Författaren Anna Hansson känner igen situationen, hon tål själv inte nötter.

Namn: Anna Hansson

Familj: Maken Joakim ”Jocke” Hansson, dottern Peggy, 3 månader
Ålder: 35 år
Bor: Hus i Ånge

Intressen: Familjen, hundar, tittar gärna på tv

Efter en tågresa där Anna Hansson varit tvungen att byta kupé eftersom en medpassagerare åt nötter, föddes idén om att skriva en bok om hur det är att vara nötallergiker. Anna ville dela med sig av känslan av att aldrig kunna känna sig riktigt säker, att alltid behöva vara på sin vakt.
Hemma i Ånge igen satte hon sig ner och skrev. Fram växte en berättelse om Lovisa och hennes kamrater, om en planerad utflykt och om hur Lovisa blev dålig när en vuxen på tåget åt nötter.

Viktigt ämne

Anna, som har gett ut omkring 50 olika böcker, både läromedel och skönlitteratur, har inte tidigare skrivit om allergi. Men hon behövde inte göra någon research, den egna erfarenheten är rik. När texten till boken var färdig skickade Anna den till illustratören Maria Andersson Keusseyan.
– Vi har arbetat tillsammans mycket, bland annat har vi gjort böckerna om Frans och Fiffi och serien Fasliga fakta.
I det här fallet fick Maria fria händer att skapa bilderna till texten.
Anna tyckte om bilderna och skickade det färdiga materialet till förlaget Idus som snart gjorde tummen upp. De ville ge ut boken som vänder sig till barn mellan fyra och åtta år.
– Jag blev väldigt glad när förlaget beslutade sig för att ge ut boken. Den behandlar ett viktigt ämne.

Släpptes tidigare i höst.

Släpptes i höstas

Annas förhoppning är att alla de barn som får lyssna till någon som läser boken för dem, eller läser den själva, ska få en ökad förståelse för dem som är allergiker. 
– Jag har svårt att tänka mig att de barn som läst boken sedan äter nötter på ett tåg eller i en buss.
Anna berättar att hon fått många reaktioner från föräldrar som tycker att boken 
har många fördelar. Allergiska barn kan identifiera sig med Lovisa samtidigt som kunskap om nötallergi sprids.
– En del har hört av sig med önskemål om att jag ska skriva också om andra allergier. Det här är den första boken i sitt slag, och det verkar som om den behövs.
Någon ny bok om Lovisa finns inte planerad i dagsläget, men det är inte omöjligt att det kommer fler böcker om Lovisa och hennes äventyr framöver.

Tryggt att jobba hemma

Anna har arbetat som författare på heltid i ett och ett halvt år, tidigare kombinerade hon skrivandet med arbetet som lärare i engelska och historia för gymnasieelever.
Klivet till att bli skrivande på heltid har gått bra.
– Böckerna om Monsterhotellet, en serie i sex delar, hör till de mest populära.
Just nu ägnar hon arbetsdagarna åt att författa läromedel.
– Jag skriver en bok som handlar om familjen Skurk, en helt vanlig familj som flyttat från yttre rymden till jorden, säger Anna och skrattar förtjust.
Anna är glad över att kunna arbeta i hemmet, det ger en trygghet som kan vara svår för allergiker att hitta.
– Nötallergi begränsar yrkeslivet. Du kan inte vara nötallergiker och exempelvis arbeta i affär eller restaurang.

Ständigt på sin vakt

Anna, vars allergi mot nötter upptäcktes när hon var sju år, har vant sig att ständigt vara vaksam på omgivningen.
– När jag befinner mig i trånga utrymmen, som tåg, bussar och flyg är jag alltid orolig. Jag skulle aldrig våga somna på ett tåg, jag måste hålla koll så att jag kan byta vagn om någon äter nötter. Jag går aldrig någonstans utan min adrenalinspruta, mina kortisontabletter och allergitabletter.
Kanske bidrar allergierna till att hon trivs så bra i hemstaden Ånge i Medelpad. Dit har hon återvänt efter att ha bott i Visby, Stockholm och Brighton i England.
– Här har jag gångavstånd till allt jag behöver. Dessutom är skogen nära, säger hon, glad över att slippa åka kommunalt. Hon saknar inte heller storstädernas restaurangutbud, utan äter helst hemma, då hon vet vad det är hon får i sig. På kafé äter Anna aldrig utan håller sig till att dricka te. Däremot gillar hon att fika hemma.
– Jag har faktiskt blivit riktigt duktig på att baka, berättar hon.

Text Marita Wass Foto Micke Engström