De flesta reaktioner är inte allergi

Allergi mot penicillin är inte så vanligt, men reaktioner i samband med att man tagit penicillin är vanliga. Hur går det ihop? Och vad gör man om man är allergisk mot penicillin men får en infektion som behöver antibiotika?

– Det finns studier som visar att ungefär tio procent av penicillinkurerna ger reaktioner där man misstänker allergier. Men vid tester sedan är det bara tio procent av dessa som kan bekräftas, så man kan säga att cirka en procent får någon typ av allergisk reaktion. De allvarliga anafylaktiska reaktionerna är väldigt ovanliga, dem är det bara 1 på 10 000 som reagerar med, säger Sonja Werner, överläkare och allergolog vid Lung- och allergikliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Om du har fått utslag av penicillinkuren, behöver det alltså inte nödvändigtvis vara en allergi. Får man utslag som inte kliar kan det bland annat bero på kombinationen av penicillin och virus, och då tål man oftast penicillin bra nästa gång, förklarar hon.

Kan vara livshotande

Om man har en stark allergi av snabballergisk typ kan man få kliande nässelutslag. Då kan man också ha svullnader i slemhinnorna och astmaliknande besvär. Den svåraste reaktionen är anafylaxi, och då får man väldigt kraftiga reaktioner som kan vara livshotande.
– Sedan finns det andra typer av allergier, immunologiska reaktioner, som vi inte kan testa. Man kan till exempel få kraftiga hudutslag med blåsor i huden och slemhinnorna. Det finns också en ovanlig typ av penicillinallergi som ger utslag med ledvärk och feber, säger Sonja Werner.

Hur ställer man diagnosen?
– Sjukhistorien, anamnesen, är väldigt viktig. Vi tittar på vilka symtomen var, hur snabbt de kom och vad som hände. Det är grunden i utredningen. Om man undrar om det är en IgE-förmedlad allergi, så tar man ett blodprov. Men med det kan man inte fånga alla reaktioner, så är det negativt måste man gå vidare med ett hudtest, och vid behov en penicillinprovokation.

Är testerna tillförlitliga?
– De kombinerade resultaten av dem är rätt säkra, men de enskilda testen kan visa både falskt positivt och falskt negativt, säger Sonja Werner.

Är det en ökande allergi eller är den konstant?
– Vi ger fler kurer nu än historiskt, men från början gav man penicillin med injektioner, och då var det vanligare med svåra reaktioner. På så vis har det blivit färre reaktioner per behandling idag. Men det varierar geografiskt på jordklotet också, bland annat beroende på vad man använder för penicillin.

Vad i penicillinet är det man reagerar på?
– Det är olika molekyler i penicillinet som ger allergier. Det är nedbrytningsprodukterna av dessa som blir allergiframkallande när de förenar sig med protein som finns i kroppen.

Ökar risken att bli allergisk mot penicillin om man fått ett större antal penicillinbehandlingar?
– Ja, på sätt och vis. Det har visat sig att om man tar flera kurer tätt har man större risk att reagera vid nästa kur. En hel del av oss bildar antikroppar mot penicillin under en kur. De minskar med tiden om man inte får någon ny penicillinkur. Efter fem år har allergin försvunnit hos femtio procent av dem som reagerat, och efter tio år är siffran så hög som åttio procent.

Finns det någon ärftlig aspekt av penicillinallergi?
– Ja, det finns en viss tendens till det, men den är inte så stor.

Finns det några andra allergier eller korsreaktioner som har samband med penicillinallergi?
– Nej. Inte annat än mot de penicilliner som är släkt med varandra. Där kan det finnas olika grader av korsallergi.

Vart vänder man sig om man tror att man är penicillinallergisk?
– Man börjar hos sin hälsovårdsenhet. De kan också skicka en remiss till en allergimottagning, om de tycker att det behövs.

Vad får man istället vid en infektion om man inte tål penicillin?
Om man inte tål penicillin, men får en infektion, finns det en rad preparat att välja på.
– Ibland kan man vara allergisk mot flera olika sorters penicillin, men i regel finns alltid något att ta till, säger Sonja Werner.

Recept Susannah Elers

Senaste artiklarna