Citronsyra – ett hett ämne

I ett stort antal livsmedel och hygienartiklar tillsätts citronsyra som antioxidationsmedel. På senare tid har tillsatsen förts fram som möjlig orsak till allergi och överkänslighet. Inte minst på sociala medier där frågan på kort tid har fått många anhängare.

Jonas Mark är 51 år och bor i Göteborg. Som liten var han allergisk mot en rad födoämnen, som jordgubbar och stenfrukter. Han har också haft svår pollenallergi samt tendenser till atopiskt eksem. För cirka fyra år sedan började han få besvärliga akneliknande prickar på bröst, hals, hårbotten och armar. Upp till en femkrona i storlek, kliande, ömmande och ibland lättblödande. Jonas gick till hudläkare som konstaterade rosacea. Han ordinerades antibiotika i tolv veckor men blev efter några veckor tvungen att sluta då magen inte tålde medicinen. Han testade även speciella schampon och krämer men ingenting hjälpte.
– Till slut vände jag mig till en annan hudklinik och fick träffa en mycket duktig läkare som allergitestade mig för bland annat nickel, men hon hittade ingenting. Jag fick rådet att ta allergitabletter och att utesluta saker ur kosten, jag hade ett detektivarbete framför mig, menade hon.

Fanns i mycket

Under ett par års tid uteslöt Jonas en mängd saker som han tidigare stoppat i sig: kaffe, choklad, ägg, fisk, kryddor och smågodis. Och tvättmedlet bytte han ut mot tvättnötter. Men ingen nämnvärd förbättring skedde.
– Sedan läste min fru om citronsyra i tidningen. Då kom jag ihåg att min mamma aldrig tålt citroner, men när jag frågade henne visade det sig att det var just citronsyra som tillsats som hon fick klåda och eksem av.
Jonas började lusläsa innehållsförteckningar och förvånades över omfattningen: citronsyra med beteckningen E330 (och ett antal närbesläktade E-nummer) tillsätts i det mesta, från tacokryddor och fruktyoghurt till margarin och tvål. Så gott det gick uteslöt han ändå ämnet och nu efter tre, fyra månader är hans hud märkbart förbättrad, berättar han.
– Det tog ett par månader men sedan blev det en väldigt tydlig skillnad, jag är mycket bättre. Och då har jag ändå slarvat en del, jag jobbar som säljare, träffar kunder och äter ute mycket, det svårt att undvika det helt även om jag försöker att äta så ”rena” saker som möjligt.

Aspergillus niger

Citronsyra finns naturligt i frukt och bär, och ämnet produceras till viss del också naturligt i vår kropp. När det används som tillsats i livsmedel – bland annat för att hindra fett från att härskna och för att bevara vitaminer – kan det framställas ur frukter som är rika på citronsyra. Men betydligt vanligare är att det framställs genom jäsning av kolhydrater med hjälp av mögelsvampen Aspergillus niger. Och det är det ursprunget som Jonas Mark, och många med honom, tror ligger bakom besvären de upplever och som de inte fått bukt med på annat sätt. En av teorierna som förts fram är att det skulle finnas ett litet protein i mögelsvampen som trots allt ger symtom.
– Vi vet inte om det är så. Men när det gäller till exempel jordnötter vet vi att det krävs otroligt lite för att framkalla en reaktion, säger Ulf Bengtsson, docent och allergispecialist, tidigare på allergimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Inget protein

Enligt Livsmedelsverket är framställningen av citronsyra från Aspergillus niger en hundra år gammal, väl undersökt och kontrollerad metod, och man använder bara stammar av mögelsvampen som inte producerar några gifter. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, har gjort den vetenskapliga värderingen och bedömt att det inte finns någon koppling till allergi. På Livsmedelsverkets hemsida konstateras att ”man inte kan vara allergisk mot citronsyra då det inte är ett protein”. Ulf Bengtsson tycker att det blir en strid med ord.
– Om man med allergi menar att man har symtom och IgE-antikroppar, ja då finns sannolikt inte allergi mot citronsyra vad vi vet idag. Men det skulle kunna handla om en specifik intolerans, likt laktosintolerans, eller en ospecifik intolerans, likt histaminintolerans, och då bildas inga IgE-antikroppar. Det vet vi dock ingenting om eftersom det inte finns någon skolmedicinsk forskning på området.

Forskning behövs

Eftersom vetenskap saknas anser Ulf Bengtsson att det behövs göras en studie i form av en så kallad dubbelblind placebokontrollerad provokation för att bemöta upplevelsen hos dessa patienter.
– När en patient har den här erfarenheten måste vi inom sjukvården värdera det kritiskt men ändå ödmjukt lyssna. Jag upplever att vi inte har lyssnat in den här gruppen tillräckligt. Det är möjligt att det handlar om placebo, men låt oss titta på det kritiskt.
Ulf Bengtsson skulle också gärna skulle se att Astma- och Allergiförbundet satte samman en arbetsgrupp med expertis från Livsmedelsverket, läkare, sjuksköterskor, dietister och patienter.
– Jag tror vi behöver sätta oss ner och diskutera hur vi ska hantera detta.

Uteslut inte på egen hand

Facebookgruppen ”Fri från allergi genom att undvika E 330 – Citronsyra” har i skrivande stund över 10000 medlemmar. Där finns otaliga vittnesmål delade. Flera dagstidningar har också skrivit om ämnet.
Jonas Mark har själv inget Facebook-konto men likt många andra är han upprörd över att människor lider och har besvär som de inte får hjälp med.
– Det finns varken forskning och förståelse för detta. Jag märker ju att jag blir bättre när jag utesluter citronsyra, men jag hade gärna velat få det bekräftat svart på vitt. Jag blir förbannad när jag tänker på att det finns tusentals människor som får fel diagnos och en massa antibiotika men som ändå inte blir av med sina problem.
Ulf Bengtsson följer Facebook-sidan och tycker att en och annan patient sticker ut vars sjukhistoria är anmärkningsvärd. Men han vill varna för att själv börja utesluta födoämnen, det bör alltid göras tillsammans med läkare och dietist.
– Samtidigt bör man föra symtomdagbok och registrera vad som händer. Efter en månad kan man provocera och återinföra ämnet igen. Några månader senare gör man en utvärdering: blev det verkligen bättre när vi eliminerade?
Att få folk att sluta äta saker är i regel inget problem, säger Ulf Bengtsson. Problemet är det omvända: att få folk att börja äta sådant som de inte tror att de tål men tål.
– Det är mitt största kliniska problem. Jag vet inte om citronsyra orsakar dessa besvär, men för tio år sedan visste vi inte var köttallergi var. Det är en lärorik parallell tycker jag.

Fotnot
I en dubbelblind placebokontrollerad studie vet varken patient eller forskare vem som får den ena eller andra behandlingen. Hälften av patienterna får overksamt ämne, placebo, och hälften får det verksamma ämnet som man undersöker.

Text Louise Cederlöf Foto Julia Sjöberg