Chili kan bli medicin

Genom att lyssna på sina patienter gjorde professor Eva Millqvist och hennes kollegor på allergimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset en oväntad upptäckt som kan komma att förbättra livet för personer som lider av doftöverkänslighet.

Mer än sex procent av den vuxna befolkningen lider av doftöverkänslighet, så kallad sensorisk hyperreaktivitet, SHR. Besvären utlöses av dofter och kemiska ämnen, till exempel parfymer, rakvatten, tvättmedel, målarfärg, lösningsmedel, cigarettrök och bilavgaser. Även kyla och fysisk ansträngning kan ge obehag.
Vanliga symtom är rinnande ögon och luftrörsbesvär som hosta, slembildning, snuva och andnöd. En del patienter har även mera allmänna besvär som huvudvärk, yrsel, trötthet och svettningar.

Liknar astma och allergi

SHR är inte en allergisk reaktion, men förväxlas lätt med astma och allergi eftersom symtomen är snarlika. Därför är det inte ovanligt att patienterna får felaktig information och onödig medicinering.
– Det finns idag ingen effektiv behandling. De flesta patienter har prövat mediciner för astma och allergi utan att få tillräcklig effekt, säger professor Eva Millqvist, överläkare vid avdelningen för lungmedicin och allergi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
De senaste 15 åren har Eva Millqvist forskat kring patienter som söker vård på grund av överkänslighet mot dofter och kemikalier.
– Vi kan inte säga om antalet personer med SRH har ökat. Men eftersom det finns så mycket dofter och irriterande ämnen i luften i dag blir situationen alltmer besvärlig för den här patientgruppen, konstaterar hon.

Överkänsliga nerver

Även om det fortfarande är oklart varför vissa drabbas av SHR, vet man vad som händer i luftvägarnas slemhinna. I denna slemhinna finns sensoriska nerver, även kallade känselnerver. Dessa nerver har till uppgift att reagera om slemhinnan till exempel utsätts för ett irriterande ämne, beröring eller för låg eller hög temperatur.
När detta inträffar skickar de sensoriska nerverna signaler till hjärnan som startar olika försvarsreaktioner, till exempel genom att utlösa en hostattack. Hos personer med SHR är de sensoriska nerverna av någon anledning extra känsliga och överreagerar.
– Det behövs ytterst små mängder av ett inandat irriterande ämne för att nerverna ska triggas igång, förklarar Eva Millqvist.

Heta receptorer

De sensoriska nerverna kommunicerar med hjärnan via receptorer som finns på nervcellernas yta. En grupp av dessa receptorer kallas för TRP. Forskarna tror att det är en störning hos dessa TRP-receptorer som gör att en person blir extra känslig för dofter och kemiska ämnen.
En av TRP-receptorerna har till uppgift att reagera på ämnet capsaicin som bland annat finns i chilifrukt, spansk peppar. Det är detta ämne som får det att hetta till i munnen när vi äter kryddad mat.
Kunskapen om denna receptor har Eva Millqvist använt för att bland annat utveckla ett diagnostest som gör det möjligt att skilja SHR från andra luftrörssjukdomar. Detta capsaicin-test används idag i sjukvården både i Sverige och i andra länder.
– De flesta som lider av SHR reagerar med kraftig hosta när de andas in ånga med capsaicin eftersom de är extra känsliga för just detta ämne. Friska personer påverkas däremot inte lika kraftigt, inte heller patienter med andra sjuksomar i luftrören som till exempel astma, förklarar Eva Millqvist.

Patienterna visade vägen

Det var under arbetet med att utveckla ett capsaicin-test som Eva Millqvist och hennes forskargrupp oväntat upptäckte att man skulle kunna använda ämnet capsaicin också i behandlingssyfte.
– Flera av våra patienter berättade att deras besvär minskade när de började äta mat som innehöll mycket chilipeppar. Det handlar bland annat om patienter som varit på semester i till exempel Indien och Thailand. När man kom hem igen och åt traditionell svensk kost återkom besvären. Efter att ha hört flera liknande berättelser bestämde vi oss för att starta en liten pilotstudie, berättar Eva Millqvist.
Forskarnas hypotes var att en regelbunden tillförsel av capsaicin trubbar av capsaicin-receptorerna – på samma sätt som att man gradvis kan vänja sig vid att äta starkt kryddad mat. Man kan likna detta vid en slags hyposensibilisering, ”allergivaccination”.

Sveda och irritation

Problemet var att många av patienter inte kunde lägga om kosten tillräckligt radikalt. Maten upplevdes som oerhört stark och gav upphov till sveda och irritation i munnen och halsen. Därför bestämde sig forskarna för att ta fram sväljbara kapslar med koncentrerat capsaicin.
– Vi valde därefter att studera hur capsaicin påverkar hostbesvären. Alla patienter med SHR lider inte av hosta, men hosta är ett symtom som många beskriver och de flesta av patienterna har en mycket känslig hostreflex, säger Eva Millqvist.
24 patienter och 15 friska kontrollpersoner deltog i studien. Personerna lottades ut till behandling med placebokapslar eller kapslar med 1,6 milligram capsaicin varje dag. 1,6 milligram är en betydligt lägre dos än vad personer i många asiatiska länder äter i sin kost.

Markant förbättring

Försöket pågick under åtta veckor. Hostretbarheten testades regelbundet och patienterna förde symtomdagbok. Resultaten visade att ett dagligt intag av capsaicin signifikant lindrade både hostretbarheten och hostbesvären hos patienterna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.
Enligt Eva Millqvist talar resultaten för att flera olika mekanismer är inblandade, vilket innebär att både receptorer i luftvägarna och i det centrala nervsystemet är påverkade.
– Våra patienter svalde ner hela kapslar med capsaicin, så det handlar ju inte om en direkt lokal effekt, utan om effekter via mag-tarmkanalen och blodbanan, säger hon.

Större studie 2017

Studien – som presenterade i tidskriften Respiratory Medicine förra året – har väckt stort intresse. Den gav även upphov till viss diskussion eftersom några motsvarande resultat aldrig visats tidigare. Nu planerar Eva Millqvist en större studie i samarbete med brittiska forskare.
– Det är väldigt mycket pappersarbete. När vi genomförde pilotstudien var det enklare eftersom det då handlade om ett kosttillskott. Nu är det frågan om ett presumtivt läkemedel, och då är det självklart mycket hårdare regler. Men vi räknar med att kunna starta studien nästa höst med 30 svenska och 30 engelska patienter, berättar hon.

Sensorisk hyperreaktivitet, SHR

Var tredje vuxen svensk upplever någon form av doftöverkänslighet.
Var femte vuxen svensk påverkas socialt och emotionellt av dofter och kemikalier i omgivningen.
Drygt 6 procent av den vuxna befolkningen, och 1 procent av tonåringarna, uppfyller kriterierna för SHR.
Cirka 70 procent av patienterna är kvinnor.

Text Barbro Falk Foto Colourbox