Bidrag som ger guldkant på livet

Risken för allergiska reaktioner gör att familjen Borgenstedt behöver kunna laga maten själva på semestern och alltid väljer resmål nära ett stort sjukhus. Bidragen från Barnallergifonden har varit en välkommen kompensation för att de inte kan välja fritt i reseutbudet.

Familjen Borgenstedt är van vid allergier. Mamma Annie är kraftigt allergisk mot fisk och nötter, pappa Kalle är gräsallergiker och 12-åriga Julia tål inte katter och kaniner. Men det är 17-åriga Agnes allergier som påverkar familjens liv mest. Agnes är bland annat allergisk mot ägg, mjölk, nötter och pollen. Allra värst är mjölkallergin. Det räcker med bara någon droppe mjölk för att Agnes ska få en livshotande allergisk reaktion. Ett antal gånger har hon fått åka ambulans till närmaste akutmottagning, med svår andnöd. Första gången var hon bara åtta år.
–– Mamma hade gjort mjölkchoklad till Julia, berättar Agnes. Och jag tog fel, och kände mig konstig ganska snabbt. Men ingen förstod vad som höll på att hända.
–– Jag trodde att hon reagerade på paprikan som låg uppskuren på frukostbordet, och sa åt henne att låta bli den, säger Annie.

Började med eksem
De visste att hon var allergisk mot mjölk– redan som liten bebis hade Agnes mycket eksem. Först fick de höra att det nog var hormonprickar. Ingen sa något om att det kunde vara mjölkallergi, och Annie, som ammade länge, fortsatte att äta som vanligt. När det inte gick över blev det tydligt att det var atopiskt eksem, och Annie, med egna erfarenheter av eksemhud, fick med sig en broschyr och salvor hem.
– Då tyckte jag att det kändes tungt. Sedan när Agnes började med gröt blev det klart att hon reagerade på skummjölken i gröten. Utslagen blev värre, särskilt i ansiktet.
Pricktest visade att Agnes reagerade kraftigt på mjölk. Ändå var ingen förberedd på hur kraftigt hon reagerade på den där mjölkchokladen. Snart hade hon svårt att andas, och Kalle åkte in med henne till sjukhuset.
– Efter en stund ringde han och sa att jag också måste komma dit, och då började jag ju förstå att det var allvarligt, säger Annie. En granne skjutsade mig dit, och tog hand om Julia under tiden. När jag kom till sjukhuset var Agnes nästan medvetslös. Det var hemskt. Hon var ju så liten, och bara låg där och blundade. De sa åt mig att jag skulle gå fram till henne, säger Annie.
– Jag såg inte, men jag hörde din röst, minns jag, säger Agnes.
Den allergiska reaktionen gick att häva, och Agnes var snart sitt vanliga jag, men familjen har sedan dess varit medvetna om hur lite mjölk som behövs för att det ska bli en livsfarlig situation för dottern.

Fel i skolan
Två gånger har hon råkat få fel mat i skolan. En gång var på en utflykt, där hon hade råkat äta en liten bit av en smörgås som innehöll mjölk.
– Det var bara en åttondel av en smörgås. Jag åt ju knappt någonting av den. Efteråt cyklade vi på en utflykt för att titta på tavlor i Stadshuset. Jag kände ganska fort att jag inte mådde bra, och fick säga åt min lärare att jag behövde ta en adrenalinspruta och be någon att ringa ambulans, säger Agnes, och berättar att det var först nyligen hon fick lära sig att det går bra att ta adrenalinsprutan var som helst på kroppen, inte bara i benet.
–– Så där har jag stått och dragit ned byxorna i onödan inför hela klassen, skrattar hon vid minnet.
Familjen försöker att äta som vanligt trots allergierna, och all mat lagas efter vanliga recept– men mjölkfritt. De använder havre- och kokosprodukter, och tycker att det mesta går att laga om man vill.
–– När Agnes inte är hemma tänker vi ibland att vi ska äta något med mjölk i, men då kan vi ändå inte komma på något, och tycker inte att det är gott längre, säger Annie.

Eget godis
Agnes kompisar håller koll, och värnar om att Agnes inte ska råka få i sig något hon inte tål. Om de äter godis har Agnes till exempel en egen påse. Och Agnes, som precis som så många andra sjuttonåringar gärna fikar på stan med kompisar håller noga reda på var det är säkert att äta, för att inte drabbas av otrevliga överraskningar. Hon håller sig helst till McDonalds och Subway, där hon vet att hon kan beställa saker hon tål. Det blir lätt fel annars, som när hon köpte en sojachailatte och frågade noga om den innehöll mjölk. När hon fick svaret att den inte gjorde det vågade hon köpa en.
–– Men det visade sig att själva chaipulvret innehöll mjölk, så jag fick en kraftig reaktion.
När familjen var i Stockholm nyligen passade de på att besöka Vetekatten, efter att Annie hade läst i Allergia att de har allergianpassade bakverk.
–– Det var första gången i livet Agnes åt en bakelse!

Frysta korvar i bagaget
Annars är familjen van vid att inte kunna göra utsvävningar när de åker hemifrån. På semesterresor tar de med sig mat för hela resan.
– Vi tar med oss allt. Vi köper bara bröd, pasta, grönsaker och ris. Vi lägger frysta köttbullar, bacon, mjölkfritt margarin, prinskorvar och kassler i resväskan. Det har gått bra på flyget hittills, säger Annie. Vi vågar inte gå ut och äta, ifall något skulle vara stekt i smör eller innehålla mjölk. Fast det blir inga utsvävningar när man ska se till att smöret räcker hela veckan – det är nästan beräknat hur många smörgåsar varje familjemedlem kan äta, men det har funkat, skrattar Annie. Vi går i alla fall inte upp i vikt på semestern, skämtar hon.
Tre gånger har de varit på solsemester. Och alla tre gångerna har de fått bidrag från Astma- och Allergiförbundets barnallergifond.
– Det är inga stora summor, inte så att det påverkat att vi kunnat åka, men det är ändå trevligt, eftersom det innebär en del extra svårigheter och merkostnader när man väljer resmål med någon som är så allergisk. Vi väljer till exempel bara orter som ligger nära ett stort sjukhus, och skulle av den anledningen aldrig våga åka till någon liten ö. Det är ju också viktigt för oss att kunna laga mat själva. I somras var vi på Cypern, och det fungerade bäst hittills, tycker Annie.

Kaninmisstag
Både Agnes och Annie är noga med att betona att det går att leva som vanligt med svåra allergier – men att man måste vara noga med att läsa alla innehållsförteckningar och göra en del anpassningar. Samtidigt som de har en oerhörd respekt för allergierna och de faror de för med sig kan de skämta om en del händelser. Som när de köpte en kanin för att de fått veta att Agnes tål dem – och lillasyster Julia istället blev allergisk mot den redan på vägen hem.
– Kanske är det någon som har ett allergiskt barn som hör om Agnes allergier och blir skrämd, men samtidigt kanske det kan vara skönt för någon att höra att det går att vara som alla andra också, säger Annie.

Namn: Agnes Borgenstedt
Ålder: 17 år
Familj: mamma Annie, pappa Kalle och lillasyster Julia
Bor: Västerås
Allergi: ägg, mjölk, nötter och pollen
Aktuell: har fått bidrag från Barnallergifonden

Astma- och Allergiförbundets barnallergifond
Barnallergifonden stödjer barn med svår astma och allergi. Det går att söka pengar för bidrag till en rekreationsresa, guldkant på tillvaron (till exempel en cykel eller en upplevelse) eller deltagande i föreningsaktiviteter (till exempel läger).
Ansökan, som gäller barn upp till 18 år, görs av målsman på Barnallergifondens särskilda ansökningsblankett. Du måste ha varit medlem i Astma- och Allergiförbundet i minst 12 månader. Kopia på läkarintyg, som är max två år gammalt, måste bifogas med ansökan.
Barnallergifonden tar emot gåvor till pg 90 09 06-9.

Recept Susannah Elers