Begränsad kunskap om köttallergi

Strax över 200 fall av köttallergi har hittills upptäckts i Sverige, men överläkare Teet Pullerits anser att sjukdomen sannolikt är underdiagnostiserad.
– Jag skulle tro att det finns ett rätt stort mörkertal, men vi har inga data, säger han.

Kunskapen om köttallergi är begränsad.
– Det finns inga epidemiologiska studier, och den första vetenskapliga artikeln kom först 2009, berättar Teet Pullerits som är överläkare vid allergimottagningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Den artikeln skrevs av forskare i USA där man var först med att förstå att det fanns något som kan beskrivas som köttallergi. Där såg man också den tydliga kopplingen till fästingbett.
Människor med köttallergi har utvecklat antikroppar mot kolhydraten alfa-gal. Den finns i mag- och tarmkanalen hos fästingar och människor kan sensibiliseras för den – bli överkänsliga – via bettet.

Inte varje gång

Människan bär aldrig på alfa-gal, men de flesta andra däggdjur gör det.
Det innebär att du som köttallergiker inte kan äta nöt, gris, vilt eller lamm – det man brukar kalla för rött kött. Godis måste som regel också uteslutas ur kosten eftersom det många gånger innehåller gelatin som utvinns ur kollagen från däggdjur och därför innehåller alfa-gal. Läkemedel med gelatininnehåll – Teet Pullerits nämner kolloidlösningar – kan också ge upphov till allergiska reaktioner.
– Det som kan vara lurigt är att det inte är säkert att den som är allergisk reagerar varje gång han eller hon äter rött kött. Varför det är så vet vi inte, fortsätter Teet Pullerits. Det finns också människor som reagerar på andra däggdjursprodukter, de kan få allergiska reaktioner av att till exempel dricka mjölk.
Symtom på köttallergi kan vara klåda och nässelutslag, mag- och tarmbesvär och blodtrycksfall. Vill det sig riktigt illa kan den allergiske drabbas av en anafylaktisk chock.
– Men luftvägarna drabbas som regel inte.

Fördröjda reaktioner

Till märkligheterna med köttallergi hör att den allergiska reaktionen har ett ovanligt förlopp:
– Symtomen kommer inte direkt, som vid en reaktion mot ett protein, utan för det mesta två till sju timmar efter det att man har fått i sig alfa-gal. Dessutom kommer reaktionen ofta nattetid. Den som insjuknar kan ha svårt att se sambandet mellan födointaget och det som sedan händer.
Fysisk ansträngning och intag av alkohol är andra faktorer som verkar öka risken för en allergisk reaktion. Även antiinflammatoriska läkemedel, som receptfria ibuprofen-tabletter, tycks ha en negativ påverkan.

Fågel och fisk går bra

Hur kommer det sig att den här allergin har dykt upp på senare år?
– Den måste ha funnits tidigare också, vi har bara inte känt till den. För övrigt är det väldigt svårt att förklara varför en del människor plötsligt verkar utveckla känslighet för det ena eller andra. Varför finns allergier överhuvudtaget? Vi vet faktiskt inte.
Finns det olika grader av köttallergi?
– Ja, känsligheten och reaktionerna varierar hos enskilda personer. Det är vanligt. De flesta verkar dock kunna leva tämligen normala liv bara de utesluter rött kött. Du behöver inte bli vegetarian heller, om du inte vill. Fågel och fisk innehåller inte alfa-gal och går utmärkt att äta.

Text Catarina Gisby/redakta