– Barnet är inte sin allergi

– Det är orättvist! Varför ska just jag drabbas? Att behöva ta medicin, att äta annan mat, att inte kunna göra samma saker som kompisarna, att andra måste ta extra hänsyn. Det är många känslor som det allergiska barnet måste lära sig tackla under uppväxten.

–– Det kan handla om allt från att känna sig annorlunda och pinsam, till att uppleva frustration och vrede – och ibland även sorg, säger Pinita Rodriguez-Nyqvist, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
Pinita Rodriguez-Nyqvist tillhör barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Stockholms läns landsting. Hon ingår även som resurs i ett specialistteam på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm som inriktat sig på att utreda och behandla barn med svårare födoämnesallergier.
Oftast handlar det om barn som är allergiska mot flera olika födoämnen. I specialistteamet ingår förutom psykolog också barnallergiläkare, sjuksköterska och dietist. Patienterna kommer på remiss från lokala barnmottagningar, vårdcentraler eller via andra barnsjukhus i Stockholms län.

Stora krav

Orsaken till remissen är oftast att man behöver komma till rätta med den medicinska behandlingen, men ibland behövs även psykologisk hjälp. Och det är här som Pinita Rodriguez-Nyqvist kommer in i bilden.
–– Det är olika faktorer som påverkar barnets upplevelse av sjukdomen. Självklart spelar allergins svårighetsgrad in. Men även föräldrarnas förhållningssätt har betydelse, säger Pinita Rodriguez-Nyqvist.
Hon berättar att de föräldrar hon möter på mottagningen ofta är oroliga och ibland också överbeskyddande. Detta är i och för sig inget konstigt, menar hon, eftersom sjukdomen ställer stora krav på föräldrarna.
–– De måste ju hela tiden skydda sitt barn från de allergiframkallande ämnena. Men det gäller att hitta en balans mellan skydd och överskydd. Här försöker vi hjälpa föräldrarna att sortera begreppen då en alltför stor oro kan bli ett hinder i barnets utveckling, säger hon.

Dra sig undan

Men också barnets personlighetstyp påverkar upplevelsen av sjukdomen. Har barnet en skör och ängslig läggning kan allergin leda till ett så kallat undvikande beteende.
–– Barnet kan till exempel dra sig undan olika sociala situationer eftersom han eller hon är rädd för att bli bjuden på något som kan starta en allergisk reaktion. Det händer också att barnet utvecklar ett tvångsmässigt beteende, till exempel ett starkt kontrollbehov för att minska sin oro, förklarar Pinita Rodriguez-Nyqvist.
I nioårsåldern börjar de flesta barn att fundera över döden. För ett barn med svår allergi kan den här perioden bli extra jobbig eftersom det inser att sjukdomen kan vara livshotande.
–– Allergi med andnöd kan vara mycket ångestskapande. Som vuxen bör man inte säga att barnet kan dö. Istället får man formulera sig i termer som att det är viktigt att man tar sin medicin. Ansvaret för medicineringen ligger dock på den vuxne, det är först från tolvårsåldern som barnet kan börja ta ett större eget ansvar, förklarar Pinita Rodriguez-Nyqvist.

Allergin som alibi

Varje utvecklingssteg har sina särskilda kännetecken, och allergin kan ibland samverka med dessa. Till exempel kan sjukdomen hos tonåringen bli ett alibi för att slippa ifrån aktiviteter som man inte vill eller inte vågar delta i av andra skäl.
–– På så sätt hämmar man sig själv, och sjukdomen förstärker då indirekt den känsla av utanförskap som är vanlig bland många ungdomar under tonåren, förklarar Pinita Rodriguez-Nyqvist.
Allergin kan också användas som en tonårsprotest – man ”spelar ut” allergin mot föräldrarna. Ett exempel är tonåringen som inte tar med sig adrenalinpennan till skolan, vilket skapar oro och ångest hos föräldrarna.
– Men de flesta ungdomar har trots allt ganska bra koll på situationen, trots att de kanske inte alltid är ansvarsfulla på det sätt som föräldrarna skulle önska, säger Pinita Rodriguez-Nyqvist.

Mobbing ovanligt

Även om ett barn med allergi kan känna sig annorlunda är det, enligt Pinita Rodriguez-Nyqvist, ytterst ovanligt att andra barn är elaka på grund av sjukdomen. Hon berättar att på dagis är det snarare så att de andra barnen vaktar och försöker skydda det allergiska barnet mot farliga födoämnen, och blir mycket upprörda om någon besökare har med sig jordnötter eller något annat otillåtet.
Inte heller under skolåren behöver allergin i sig orsaka problem i kamratgruppen.
–– Jag har inte mött något barn som blivit mobbat på grund av sin allergi. Barnet kan dock känna sig utanför eftersom han eller hon inte kan delta i alla aktivitet eller äta samma mat som klasskamraterna. Det kan också bli påfrestande med den uppmärksamhet och alla frågor som uppstår kring sjukdomen, förklarar hon.
Men även om det kan vara tungt och jobbigt i olika perioder lär sig de flesta barn att hantera sin allergi på ett bra sätt, betonar Pinita Rodriguez-Nyqvist.
–– Som unga vuxna har de flesta landat och försonat sig med sjukdomen, säger hon.

Barnpsykologens råd

Pinita Rodriguez-Nyqvists bästa råd till föräldrar med barn med svårare allergier:
Barnet är inte sin allergi. Lyft fram allt det som barnet faktiskt kan göra.
Hitta en balans mellan skydd och överskydd. Våga släppa på kontrollen i takt med att barnet blir äldre.
Sök hjälp om ditt barn visar reaktioner eller symtom som du inte förstår eller är svåra att hantera. Vänd dig till barnavårdscentralen eller till barn- och ungdomspsykiatrin – eller sök stöd hos någon föräldragrupp eller annat nätverk.

Text Barbo Falk