Arv betyder mest för barns allergi

Astma och allergier är några av de vanligaste långvariga barnsjukdomarna och länge sågs en ökande förekomst av astma i både Sverige och resten av världen. Ökningen har under det senaste decenniet planat av men förekomsten är fortsatt hög. Det komplexa samspelet mellan ärftliga och förvärvade riskfaktorer för dessa tillstånd fortsätter fascinera.

I Läkartidningen i höstas kunde man läsa om en ny avhandling som presenterade ett antal studier av tvillingar med syfte att dra slutsatser kring hur arv och miljö påverkar risk för astma och allergi hos barn.
Studierna visade att tvillingar löpte ökad risk att utveckla astma tidigt i livet jämfört med andra barn, men i skolåldern fanns sambandet inte längre kvar.
Genom att koppla ihop data från Medicinska födelseregistret, Patientregistret och Läkemedelsregistret visades att den ökade risken förklarades av i genomsnitt lägre födelsevikt och högre andel för tidigt födda bland tvillingarna.
Det finns ett betydande samband mellan astma och allergier. Studien CATSS (Child and adolescent twin study in Sweden), med drygt 25 000 tvillingar, innehåller information om astma, hösnuva, eksem och matallergi. För alla dessa tillstånd, beräknades runt 70–80 procent förklaras av genetik, vid 9–12 års ålder. 
Sammanfattningsvis gav de ingående studierna ökat stöd för ärftlighet som en betydande riskfaktor för astma och allergi hos barn. Specifik kunskap inom pediatrisk genetisk epidemiologi bidrar med ökad nyansering av samspelet mellan arv och miljö.