Allergironden pekar på lösningar

Stoppade möbler, bristande ventilation, fukt, kemikalier, starka dofter, växter – en förskola är full med potentiella allergiproblem. På Roskilde förskola i Malmö tog man till en allergirond för att förebygga problemen.

Det är en lite gråmulen torsdagsmorgon när allergikonsulent Elisabeth Holmner knackar på dörren till Roskilde förskola i centrala Malmö. Hon är utrustad med penna, pärm och ett yrkeslivs erfarenhet av allergier och allergiframkallande miljöer.

Med fler allergironder är det färre barn som drabbas

Förskolechef Cathrine Harrysson tar emot och förklarar varför hon valde att ta hjälp av Region Skåne och deras allergikonsulent.
–– Vi jobbar hela tiden med de här frågorna, men jag kände att vi behövde ta ett helhetsgrepp och göra en ordentlig genomgång. Framför allt handlar det om att medvetandegöra problemen bland personalen, säger hon.
Förutom förskolechefen och allergikonsulenten är också vaktmästaren Akeel Juma, kocken Linn Stridh och allergiansvariga förskolläraren Vanja Svensson med på den inledande genomgången. De sitter i personalrummet med var sin kopp kaffe och går genom det protokoll som tagits fram av Astma- och Allergiförbundet. Utanför dörren hörs gitarrspel, sång och barnskratt.
Allergirondens checklista innehåller frågor om allt från inredning och växter till ventilation, städning och mat. Genomgången är noggrann och systematisk.
Och Elisabeth Holmner gillar svaren hon får.
–– Man märker tydligt att ni tar de här frågorna på allvar. Bara det att ni har en särskilt allergiansvarig i personalen är ju jättebra! Jag tror inte att jag har stött på det tidigare på någon förskola, berömmer hon.
Mindre bra är det faktum att förskolans ventilation stängs av nattetid. Den bör stå på under hela dygnet, påpekar Elisabeth Holmner och alla i gruppen antecknar frenetiskt.

Mest positivt

Det framkommer både positivt och negativt under genomgången. Men mest positivt. Till exempel att det finns fungerande rutiner för de barn som har matallergier, att det råder totalt nötförbud och att förskolans kök tidigare har haft fuktproblem men att det nu är åtgärdat.
Efter protokollgenomgången följer själva ronden ute på avdelningarna. Första anhalten är städskrubben. Det är ett privat städföretag som utför städningen på förskolan och Cathrine Harrysson hymlar inte med att hon och resten av personalen är missnöjd med hur jobbet sköts.
–– De har helt enkelt för ont om tid, säger hon.
Elisabeth Holmner är inte heller nöjd när hon bland städartiklarna hittar parfymerad tvål och även en så kallad luktborttagare. Den typen av produkter hör inte hemma på en förskola! konstaterar hon.
Annars är tonen under hela allergironden helt befriad från myndiga påpekanden eller befallande påbud. Istället är det en ständigt pågående dialog, mellan allergikonsulenten och förskolepersonalen.
–– Om man vill åstadkomma någon förändring kan man inte bara dundra på med massa pekpinnar. Då tror jag att alla blir nollställda direkt och aldrig mer vill vara med om en allergirond. Då har man inte åstadkommit någonting, säger Elisabeth Holmner.

Undvik textilier

Ronden fortsätter in på avdelningen Solrosen. Barnen tittar nyfiket upp från sina teckningar när gruppen kommer in i rummet.
–– Vad gör ni? undrar femåriga Asta.
– Vi ska se efter att här är rent och fint och att allt är som det ska, förklarar Vanja Svensson.
–– Här är rent, titta själv, säger Asta, slänger sig på golvet och synar en matta på nära håll. Kanske några hårstrån bara, men de kan man ta bort!
Elisabeth Holmner är inte riktigt lika nöjd. Överhuvudtaget vill hon att förskolan i möjligaste mån ska undvika textilier, mattor och gardiner. Något Cathrine Harrysson och Vanja Svensson noterar i sina papper.
Ibland ställs allergihänsyn mot de pedagogiska kraven som personalen har att arbeta efter. Ett sådant exempel är när frågan om öppna hyllor tas upp. På Roskilde förskola finns det gott om sådana hyllor, vilket Elisabeth Holmner inte riktigt gillar eftersom de samlar damm och är svårstädade.
–– Samtidigt är det svårt att trycka in allt material i skåp eftersom vi strävar efter att barnen själva ska kunna plocka fram grejor som de behöver. Jag förstår varför det är problematiskt med öppna hyllor, men samtidigt är det en del av vår pedagogiska idé, säger Vanja Svensson.
Efter en stunds resonerande kommer deltagarna fram till att genomskinliga plastlådor med bilder utanpå kan lösa problemet.

Minskar incidenterna

Efter runt tre timmars diskussion och genomgång av lokalerna är allergironden avslutad. Cathrine Harrysson tar på sig att renskriva protokollet. Hennes avsikt är att ronden som nu har genomförts bara är den första, att det framöver ska bli en rutin.
–– Jag är väldigt glad att vi gjorde det här, även om det var lite nervöst innan, men vet ju aldrig vad som kommer upp. Min tanke är att vi ska göra sådana här allergironder med jämna mellanrum. Nu när Elisabeth har varit med så tror jag att vi kan klara det på egen hand med stöd från checklistan som vi har fått.
Elisabeth Holmner tackar sedan för sig. Hennes förhoppning är förstås att fler skolor och förskolor ska få upp ögonen för fördelarna med att genomföra allergirond.
–– Jag ser det rent samhällsekonomiskt. Med fler allergironder är det färre barn som drabbas och färre som akut måste föras till sjukhus. I exempelvis Trelleborg där allergironder genomförs på alla skolor har vi sett en tydlig förbättring och färre allergiincidenter. Det är därför jag propagerar så envist för det här.

Recept Jakob Hydén

Relaterade artiklar