10000 bostäder i Stockholm undersökta

Hur påverkas man av inomhusmiljön i sin bostad? Kan den göra en sjuk? Det har miljöförvaltningen i Stockholm stad undersökt i projektet ”Hälsomässigt Hållbara Hus”.

Studien har gjorts i samarbete med Uppsala universitet, Karolinska institutet och White arkitekter och omfattar över 10 000 stockholmshushåll i bostäder från olika byggperioder. Förutom en boendeenkät har även fältstudier gjorts på ett antal utvalda hus där man genomfört besiktningar och mätningar.
Syftet med projektet är att ge en bild av hur människor i flerbostadshus upplever sin inomhusmiljö och hälsa. Resultaten har jämförts med en rapport från 1991/93, då samma enkätstudie användes.
–– Det här är ett gigantiskt material där vi har tittat på de stora dragen, säger Karin Engvall, forskningsledare från Uppsala universitet. Nästa steg blir att bearbeta det vi hittat i detaljstudier.

Allergierna har ökat

Studien visar bland annat att risken för att få hälsoproblem i nybyggda hus har ökat sedan 1991/93. Men vad detta beror på, är svårare att svara på.
–– Det kan vara bristande uttorkning vid fukt till exempel, men det är något vi måste följa upp, säger Karin Engvall.
Ett annat område som enligt Karin Engvall bör studeras ytterligare är allergier. Det man kan se är att antalet vuxna allergiker har ökat med en procent sedan den förra studien. Från 39 procent till 40. Även andelen med slemhinnebesvär och hudbesvär har ökat något.
Hus där minst ett hälsobesvär är statistiskt säkerställt över det förväntade värdet, har klassats som riskhus. Antalet riskhus har minskat jämfört med den tidigare undersökningen, från 17 procent till 11 procent.
–– Men inom ett och samma hus kan det variera stort mellan olika lägenheter, säger Karin Engvall.
Husen har sedan delats in i ”bra” respektive ”dåliga” hus beroende på om så kallad sjukahus-besvär har hittats (se faktaruta). En anmärkningsvärt hög frekvens av självrapporterad allergi i form av astma, hösnuva och eksem, hittades i de dåliga husen. I vissa hus har andelen självrapporterad allergi varit så hög som 70 procent.

Miljonprogrammen värst drabbade

Flest riskhus hittas i miljonprogrammen som byggdes mellan 1961 och 1975. Där ses också en ökning: från 26 till 34 procent.
–– Det ska ses som indikation på att dessa behöver rustas upp.
Enligt Karin Engvall visar resultaten tydligt att enstaka mätningar inte kan representera en hel byggnad. Stickprovskontroller säger inte särskilt mycket i de här sammanhangen. Däremot är enkätundersökningar hos de boende ett bra sätt att ta reda på hur det står till med hälsan. Förhoppningen är att denna metod ska användas i framtiden av byggherrar, fastighetsägare och förvaltare när inomhusmiljö ska bedömas.
–– Det kommer alltid finnas riskhus som vi behöver hålla ögonen på. Vi måste följa upp husen under längre tid än vad vi har gjort, och gå tillbaka och rätta till de problem som uppstår.

Fakta

SBS – Sick Building Symptoms, eller sjukahus-besvär, har många likheter med allergier och astma men utan reaktioner från immunförsvaret. Besvären klassas som ospecifika symtom och tillhör området ”annan överkänslighet”.
Läkardiagnostiserad allergi – allergitest har visat antikroppar mot ett specifikt allergen.
Självrapporterad allergi – besvär som uppfattas som allergibesvär av typ astma, hösnuva och eksem, men som inte har kunnat verifieras genom allergitester. Brukar räknas som ”annan överkänslighet”.

Kritik mot studien

Alla är inte lika positiva till rapporten 3H. Leif Kåvestad som tidigare var miljö- och hälsoskyddsinspektör i Stockholm, menar att den har allvarliga brister och egentligen inte säger någonting annat än att nybyggda hus är dåliga.
–– Skulden för sjukahus-besvär ligger hos politiker och myndigheter. Alla i branschen vet att de sjuka hus som byggts under de senaste trettio åren beror på fukt i golv i samband med limning av golvmattor. Trots det finns inga krav om fuktmätningar och redovisning av dessa till ansvarig myndighet, säger Leif Kåvestad.
Redan i en studie från 2003 som gjordes av miljöförvaltningen i Stockholms stad klargjordes att nybyggda hus är så dåliga att man inte ska bo i dem under de två första åren, enligt Leif Kåvestad. Orsaken är de höga halter av kemiska föroreningar som bildas under byggprocessen.
–– Men detta följdes inte upp när man genomförde den senaste undersökningen. Man säger i rapporten att nybyggda hus är ett problem, men man säger inte varför.
Leif Kåvestad är övertygad om att de farliga ämnena 2-etylhexanol och n-butanol som orsakar hälsoproblem i form av bland annat astma och allergier, kommer från linoleum- och plastgolv som ofta läggs in i nybyggda hus.

Kontroversiell kritik

Byggingenjören och före detta miljöinspektören Kåvestad avstängdes från sitt arbete då hans kritik upplevdes som kontroversiell och besvärlig. Han har skrivit böcker och artiklar om sjukahus-bevär och driver nu även en hemsida i ämnet.
– –Rapporten är full av motsägelser och svår att tyda med alla sina modeller, diagram och oförklarliga jämförelseaspekter. Man har ansträngt sig för att dölja ett totalt misslyckande.
Leif Kåvestad fortsätter:
–– Rapporten baseras på den så kallade Stockholmsenkäten som är både otidsenlig och katastrofal i sin utformning om det nu är hälsomässigt hållbara hus som ska undersökas. Det visar på att inflytelserika personer som ingått i rapportgruppen är helt världsfrånvända och forskningsimpotenta vad det gäller problemet med sjuka hus.
Det är dags för myndigheter och politiker att sätta ner foten och verkligen göra något åt problemen, tycker Leif Kåvestad.
–– Allergierna har mer än fördubblats i Sverige under de senaste 30 åren. Hur länge tänker politikerna blunda för detta folkhälsoproblem?
Se även: www.sjukahus.se

Recept Louise Cederlöf